Så förbereder du dig för en biopsi

En biopsi är ett diagnostiskt vävnadsprov som tas från kroppen för att undersökas i mikroskop. Vävnaden kan hämtas från i princip vilken del av kroppen som helst, och valet av metod beror framför allt på var den aktuella vävnaden finns. Att känna till vad som väntar gör både förberedelserna och själva ingreppet betydligt lättare.

Olika typer av biopsier

Det finns flera olika biopsimetoder, bland annat:

• Excisionsbiopsi – hela organet eller hela knölen tas bort
• Incisionsbiopsi – endast en del av tumören eller knölen tas bort
• Endoskopisk biopsi – prov tas med hjälp av ett endoskop
• Kolposkopisk biopsi – prov från livmoderhalsen efter ett onormalt cellprov
• Finnålsbiopsi – celler sugs upp genom en tunn nål
• Stansbiopsi – ett runt prov av huden stansas ut
• Benmärgsbiopsi – prov från benmärgen, oftast från bäckenbenet

Så förbereder du dig inför biopsin

1. Fråga om dina läkemedel. Kontakta din läkare i god tid och fråga om du ska pausa någon medicinering före biopsin. Läkemedel som acetylsalicylsyra (aspirin), NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) och warfarin (Coumadin/Waran) ökar risken för blödning och kan behöva pausas.
2. Berätta om allergier och sjukdomar. Informera vårdteamet om eventuella allergier, blödningsrubbningar eller om du är gravid.
3. Fråga om fasta. Vid vissa biopsier med sedering eller narkos får du inte äta eller dricka flera timmar innan. Följ alltid de instruktioner du får från kliniken.
4. Ordna med hemtransport. Om du får lugnande medicin eller sedering behöver du ha någon som kör dig hem efteråt.
5. Kläd dig bekvämt. Använd löst sittande kläder som är lätta att ta av och på, beroende på var provet ska tas.
6. Ställ frågor i förväg. Be läkaren förklara ingreppet, hur lång tid det tar och när du kan få svar på provet.

Vad du kan förvänta dig vid de olika biopsierna

Finnålsbiopsi

Vid en finnålsbiopsi kan du känna en skarp nyp när nålen förs in. En lokalbedövning minskar smärtan vid insticksstället. En nål i ungefär samma storlek som vid en vanlig injektion förs in i tumören, och celler från tumörens insida sugs upp i en spruta. Ultraljud eller datortomografi (CT) används ofta för att vägleda radiologen under ingreppet.

Excisionsbiopsi

En excisionsbiopsi utförs när det är viktigt att ta bort hela organet eller hela knölen. Det gäller exempelvis mjälten och förstorade lymfkörtlar. Ingreppet görs ofta i narkos eller med regional blockad.

Incisionsbiopsi

Vid tumörer i mjukvävnad, som muskler eller fettvävnad, är incisionsbiopsi ofta metoden som väljs. Här tas bara en del av tumören eller knölen bort, vilket i regel räcker för att patologen ska kunna ställa en diagnos.

Endoskopisk biopsi

Om tumören kan nås via mag-tarmkanalen, urinblåsan, bukhålan, ledhålan, mellersta delen av bröstkorgen eller luftstrupen görs en endoskopisk biopsi. Läkaren för in ett fiberoptiskt endoskop och tar vävnadsprov med små tänger som sitter i instrumentets spets. Du får oftast lokalbedövning eller sedering, och området bedövas dessutom lokalt.

Kolposkopisk biopsi

Har du fått ett onormalt cellprov (pap-test) från livmoderhalsen kan en kolposkopisk biopsi behövas. Gynekologen använder ett kolposkop – ett slags närfokuserat teleskop – för att granska de avvikande områdena och ta ett vävnadsprov som sedan analyseras av en patolog. Undersökningen liknar en gynekologisk kontroll och tar bara några minuter.

Stansbiopsi

Hudläkare (dermatologer) använder oftast stansbiopsi för att ta bort ett prov av hudvävnad, till exempel vid misstänkta födelsemärken eller hudförändringar. Ett litet runt hål stansas ut, och vanligtvis behövs ett eller några stygn för att stänga såret.

Benmärgsbiopsi

Benmärgsbiopsi används vid vissa onormala blodvärden, till exempel vid misstanke om blodsjukdomar. Huden över bäckenbenet bedövas först med lokalbedövning. Därefter förs en nål djupare in för att bedöva benhinnan. En stor nål förs sedan in i märgutrymmet för att suga upp märgceller, och slutligen används en något större nål för att ta ut en cylindrisk vävnadskärna från benet. Du kan känna tryck och kortvarig värk under ingreppet.

Efter biopsin

Efter ingreppet kan området vara ömt i några dagar. Följ vårdpersonalens instruktioner om sårvård, och kontakta vården om du får kraftig smärta, blödning, feber eller andra tecken på infektion. Svarstiden varierar beroende på analysens omfattning – fråga din läkare när du kan förvänta dig besked.