
Hjärtklaffarna fungerar som små "portar" som hjälper blodet att flöda från hjärtat ut till resten av kroppen. När en eller flera klaffar slutar fungera som de ska kan ett kirurgiskt byte bli nödvändigt – särskilt om läkemedel eller andra behandlingsmetoder inte räcker till för att lösa problemet.
Hjärtklaffssjukdom uppstår när en av de klaffar som reglerar blodflödet bort från hjärtat börjar fungera felaktigt. Det kan leda till symtom som andnöd, trötthet, bröstsmärta eller oregelbunden hjärtrytm. I vissa fall räcker det med läkemedel eller en operation för att reparera den befintliga klaffen. I andra fall krävs att klaffen byts ut helt mot en ny.
Det finns i huvudsak två typer av ersättningsklaffar:
Din läkare kan hjälpa dig att väga fördelarna och nackdelarna med respektive alternativ utifrån din specifika situation.
Flera faktorer beaktas när läkaren rekommenderar vilken typ av klaff som passar bäst. Enligt University of Southern Californias Keck School of Medicine inkluderar dessa faktorer din ålder, ditt yrke, storleken på klaffen, hur väl hjärtat fungerar, din hjärtrytm, din förmåga att använda antikoagulerande läkemedel samt hur många nya klaffar du behöver.
Hållbarhet är en av de främsta fördelarna med mekaniska klaffar. Till skillnad från biologiska klaffar håller mekaniska klaffar ofta hela livet, vilket innebär att du slipper genomgå upprepade operationer senare i livet. Nackdelen är att patienter med mekaniska klaffar behöver livslång behandling med blodförtunnande läkemedel, såsom acetylsalicylsyra eller warfarin, för att förebygga blodproppar.
Väljer du istället en biologisk klaff slipper du denna livslånga medicinering. Vävnadsklaffar har dock en begränsad livslängd och kan behöva bytas ut efter cirka 10–15 år, vilket gör dem till ett vanligt val för äldre patienter.
Minimalinvasiv hjärtklaffskirurgi är en modern metod som kräver ett betydligt mindre operationsområde än traditionell öppen hjärtkirurgi. Patienterna drar nytta av kortare vårdtid på sjukhus, snabbare total återhämtning och mindre smärta efter operationen. Tekniken har dessutom utvecklats ytterligare genom kateterbaserade metoder, där nya klaffar kan placeras utan att bröstbenet behöver öppnas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online