Ja, lungorna blir faktiskt större och mindre för varje andetag du tar. Det är denna växling mellan expansion och sammandragning som gör att luft kontinuerligt kan strömma in och ut ur kroppen.
När du andas in drar mellangärdet (diafragman) ihop sig och plattas till, samtidigt som mellanrevbensmusklerna spänns så att revbenen lyfts upp och ut. Bröstkorgen vidgas därmed och lungorna expanderar nedåt och utåt. Detta skapar ett undertryck inne i lungorna, vilket suger in luft genom näsan och munnen.
När du andas ut slappnar mellangärdet och mellanrevbensmusklerna av. Lungorna drar ihop sig tillbaka mot bröstkorgen, vilket skapar ett övertryck som pressar luften ut genom näsa och mun. Utandningen sker alltså till stor del passivt, tack vare lungornas egen återfjädrande kraft.
Lungorna är elastiska organ som kan sträcka ut sig och dra ihop sig med varje andetag – ungefär som en ballong. Hur mycket luft som kan flyttas in och ut ur lungorna vid varje andetag beror på flera faktorer: lungornas elasticitet, styrkan i andningsmusklerna samt motståndet i luftvägarna. Vid vissa lungsjukdomar, som astma eller KOL, försämras en eller flera av dessa funktioner, vilket kan göra andningen besvärlig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online