Hur mycket vattenånga finns kvar i luften mellan det att en människa andas ut och sedan andas in igen? Svaret är att mängden vattenånga faktiskt ökar i utandningsluften jämfört med den luft som ursprungligen andades in.
När en människa andas ut släpps varm och fuktig luft ut i atmosfären. Denna luft innehåller en högre koncentration av vattenånga än den luft som andades in, eftersom lungorna och luftvägarna fuktar luften under passagen genom kroppen. Den höga kroppstemperaturen gör dessutom att luften kan bära på mer vattenånga än svalare utomhusluft.
Så snart den utandade luften lämnar kroppen och kyls ner till omgivningens temperatur minskar dess förmåga att hålla kvar vattenånga i gasform. En del av ångan kondenserar då till mikroskopiskt små droppar, vilket blir synligt som dimma eller imma – särskilt tydligt i kallt väder. Det innebär att mängden vattenånga i rent gasform kan minska något, men vattnet försvinner inte. Det övergår bara från osynlig ånga till fina vätskedroppar som snabbt blandas ut i den omgivande luften.
När luften andas in igen tar lungorna upp både vattenångan och de fina dropparna. Under vägen ner fuktas luften ytterligare, vilket bidrar till kroppens vätskebalans. På så sätt återanvänds en del av fukten, medan resten sprids och späds ut i atmosfären.
Totalt sett innehåller utandningsluften mer vatten än inandningsluften. Mellan utandning och nästa inandning kyls luften ner och en del av ångan kondenserar till synbara droppar, men vattnet stannar kvar i luften tills det antingen andas in igen eller blandas ut i omgivande luft.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online