Cannabis sativa, mer allmänt känt som marijuana, har använts i århundraden av schamaner och mystiker från olika kulturer för sina psykoaktiva egenskaper. I USA och många andra länder klassas marijuana som en olaglig substans. Även om cannabis tekniskt sett är en växt, betraktas den som ett narkotikamedel på grund av den effekt den har på människokroppens ämnesomsättning när växtens blad röks eller på annat sätt intas.
Den aktiva kemiska substansen i marijuana är delta-9-tetrahydrocannabinol, oftast förkortat THC. När cannabisrök inhaleras tas THC upp i lungorna och passerar snabbt ut i blodet. Blodet transporterar sedan ämnet genom hela kroppen till hjärnan och andra organ.
Enligt National Institute on Drug Abuse (NIDA) har forskningen kring långtidseffekterna av återkommande cannabisbruk på hjärnan hittills inte gett entydiga svar. Hjärnavbildningsstudier av kroniska brukare visar ofta vissa förändringar, men sambandet mellan dessa förändringar och nedsatt kognitiv förmåga är fortfarande oklart.
THC binder till specifika ställen i hjärnan som kallas cannabinoidreceptorer. Genom att aktivera dessa receptorer utlöses cellulära reaktioner som ger användaren den eufori som förknippas med det så kallade marijuana-ruset.
Cannabinoidreceptorerna finns framför allt i de delar av hjärnan som styr njutning, minne, koncentration, fysisk koordination samt uppfattningen av tid och sinnesintryck. När receptorerna stimuleras försämras därmed koordinationsförmåga, problemlösning och minnesfunktion.
En av de mest markanta effekterna cannabis har på ämnesomsättningen gäller hjärtfrekvensen. Inhalering av marijuana kan höja pulsen med hela 20 till 100 procent, och den förhöjda hjärtfrekvensen kan bestå i upp till tre timmar.
På grund av detta noterar NIDA att cannabishashare löper en betydligt ökad risk för hjärtinfarkt under den första timmen efter rökning. Marijuana kan även orsaka störningar i hjärtrytmen, såsom hjärtklappning och arytmier.
Ett annat sätt cannabis påverkar ämnesomsättningen är genom att öka användarens aptit – en effekt som bland rökare ofta kallas "the munchies". Sambandet upptäcktes ursprungligen i en studie om THC:s effekt på patienter med Alzheimers sjukdom, vilket visade att THC stimulerar aptiten via ämnesomsättningen.
Denna egenskap har gjort att cannabis kommit att användas inom vården för cancerpatienter som genomgår kemoterapi, en behandling som ofta orsakar illamående och aptitlöshet. Genom att stimulera aptiten kan THC hjälpa dessa patienter att bibehålla en tillräcklig näringstillförsel under behandlingens gång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online