Japansk matlagning har länge använt tång och alger som en hörnsten i sitt berömda kök. Men marina alger har många fler användningsområden än bara matlagning – deras medicinska och industriella egenskaper visar tydligt på naturens kraft och mångsidighet. Algernas läkande egenskaper utnyttjas av både skönhetsindustrin och den inre medicinen, medan tillverkningsindustrin använder de slemliknande växtdelarna till att gödsla grödor och stabilisera livsmedelsprodukter. Forskningen fortsätter dessutom att avslöja allt fler sätt att dra nytta av havets alger.
Japanskt och kinesiskt vattenbruk står för odlingen av den största mängden ätbar tång i världen. Nori är en sorts tång som japanerna använder i ett flertal sushirätter och sallader. Även om nori perfektionerades genom asiatiskt vattenbruk var det en brittisk forskare, Dr Kathleen Drew-Baker, som först upptäckte dess potential som odlad gröda. Det kinesiska vattenbruket producerar stora mängder kelp, eller sockertång, för konsumtion. Odlingen av kelp i Kina inleddes år 1952, när arten oavsiktligt introducerades i miljön genom en vilsekommen japansk planta.
Olika algarter innehåller biokemikalier som industrin använder på många olika sätt. Karragenan utvinns från röda alger och används för att stabilisera mejeriprodukter. Alginsyra framställs ur bruna algers beståndsdelar och stabiliserar ingredienserna i geler och gelartade produkter. Syran används bland annat i livsmedel som efterrättsgeler och djusfrysta bakelser. Andra industriella tillämpningar omfattar lim, färgämnen och keramik, för att nämna några exempel. Även tandvårdsindustrin använder alger som komponent i materialet för tandavtryck.
Alger tillsätts dessutom i gödselmedel för att främja grödornas tillväxt, och avloppsreningsverk använder dem för att filtrera bort oorganiska material ur vattnet. Båda dessa användningsområden belyser tångens förmåga att regenerera och rena.
Kosmetikaindustrin använder ofta algextrakt för att höja kvaliteten på hudvårdsprodukter. Näringsämnena i alger anses ha en återuppbyggande verkan på huden, och växtens stabiliserande egenskaper kommer väl till pass i gelbaserade produkter. Asiatiska kulturer har länge hyllat fördelarna med alger i hår- och hudvårdsprodukter, men forskningen kring växtens skönhetsförbättrande egenskaper pågår fortfarande.
Både bruna och röda alger används som fyllnadsmedel inom läkemedelsproduktionen. Läkemedelsindustrin använder också tång som stabiliserande medel i kapslar och tabletter. Växten har en direkt effekt på matsmältningssystemet och ingår därför ofta i laxermedel samt i behandlingar mot magsår. Eftersom tång fungerar som ett naturligt transportsystem för vissa läkemedel är den ofta en tillsats i preparat med förlängd frisättning.
Forskningen kring tång som biobränsle fortsätter. För att utvinna de biokemikalier som behövs för bränsle krävs jäsning och bearbetning. Den industriella produktionen av algbiobränsle hämmas dock av denna krävande process, vilket innebär att det endast finns några få storskaliga produktionsanläggningar. Forskare hoppas ändå kunna använda framgångarna inom vattenbruket i Norge och på andra håll som exempel på hur framtidens biobränslen baserade på tång kan fungera.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online