
Maggots, alltså fluglarver, är larvstadiet hos olika flugarter. Flugan lägger sina ägg på kött eller annat födoämne, och efter ungefär en dag kläcks äggen till larver som äter i fem till sju dagar. Därefter går de in i ett icke-ätande puppstadium som varar i cirka två veckor. När puppstadiet är över har de utvecklats till vuxna flugor som börjar lägga egna ägg efter ungefär fem dagar.
Även om maggots kan sprida sjukdomar finns det flera områden där de faktiskt är till stor nytta för människan.
Maggots har använts för att behandla sår i många år. Metoden var särskilt populär under 1930- och 1940-talen, men fick ett kraftigt avbräck när antibiotikan utvecklades. Idag får dock larvterapi ett nytt uppsving, framför allt när andra metoder för sårvård inte gett resultat.
Det som gör maggots unika är att de enbart äter död vävnad och lämnar frisk vävnad orörd. Samtidigt producerar de ett antimikrobiellt ämne som hjälper till att rengöra sårområdet. I praktiken placeras ett förband med fluglarver på såret, som sedan täcks med gasbinda i två till tre dygn. När förbandet tas bort har larverna växt till upp till tio gånger sin ursprungliga storlek och kan enkelt avlägsnas. Eftersom sår hos patienter med diabetes ofta är extra svåra att behandla är larvterapi särskilt värdefull för den gruppen.
Maggots är ett av de mest populära betena bland sportfiskare, och det finns flera olika sorter att välja mellan:
Poliser och kriminaltekniker kan använda maggots för att göra toxikologiska bedömningar av ett offer. Flugor anländer ofta inom några minuter efter dödsfallet och lägger ägg som kläcks till larver redan nästa dag. Larverna lever sedan på kroppen och intar även de gifter som offret kan ha konsumerat. Genom att analysera giftinnehållet i larverna kan forskarna avgöra vilka toxiner som finns i kroppen. Detta är särskilt värdefullt på platser där nedbrytningsprocessen går mycket snabbt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online