Silver är ett metalliskt grundämne som är känt för sina antibakteriella egenskaper. Kolloidalt silver och silvernitrat är båda silverbaserade ämnen som används inom en rad olika branscher – men de skiljer sig åt i sammansättning, användningsområden och säkerhet. Här går vi igenom de viktigaste skillnaderna.
Kolloidalt silver består av submikroskopiska silverpartiklar som är suspenderade i en vätska, oftast rent vatten. Partiklarna är så små att de inte syns för blotta ögat, och vätskan kan därför se ut som en klar eller lätt grumlig lösning.
Silvernitrat har den kemiska formeln AgNO3 och framträder som ett kristallint och färglöst ämne. När det utsätts för ljus mörknar det gradvis till en grå eller svartaktig färg, vilket är en välkänd egenskap hos föreningen.
Kolloidalt silver används inom elektronikindustrin för att skapa bättre ytanslutningar på komponenternas terminaler. Inom alternativmedicin har det marknadsförts mot en lång rad åkommor, bland annat hiv och aids, herpes, diabetes, ögonproblem, syfilis, bakterie- och virusinfektioner, scharlakansfeber, tuberkulos, cancer, prostatit och bältros, samt som påstått immunförstärkande medel.
Silvernitrat har flera etablerade tekniska och medicinska användningsområden: silverplattering, hårfärgning, antiseptisk behandling, försilvring av speglar, förebyggande av ögoninflammation hos nyfödda, framställning av fotografisk film samt som kauteriseringsmedel mot vårtor och liktornar.
Silvernitrat har varit känt sedan 700-talet e.Kr., då den arabiske alkemisten Geber beskrev ämnet.
Idén att använda silver i flytande form för dess antibakteriella fördelar går tillbaka till antikens Grekland och Rom, där silverkärl och mynt användes för att hålla vatten och drycker färska.
Intag av kolloidalt silver kan ge huden och slemhinnorna en blågrå ton – ett tillstånd som kallas argyri och som oftast är bestående. Andra möjliga hälsoproblem inkluderar hudirritation och njurskador. Kolloidalt silver kan dessutom interagera med läkemedel, till exempel vissa antibiotika och sköldkörtelmediciner.
Silvernitrat kan svärta huden vid kontakt och orsaka hudirritation. Ämnet är frätande i koncentrerad form och kan även det interagera negativt med andra läkemedel.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har inte funnit några bevis för att receptfritt kolloidalt silver som kosttillskott skulle ha några hälsofördelar. Myndigheten avråder från användningen, och även europeiska livsmedelsmyndigheter har varnat för silver i kosttillskott.
Silvernitrat är mer giftigt än kolloidalt silver och bör endast användas under medicinsk övervakning.
Sammanfattning: Båda ämnena utnyttjar silverets antibakteriella egenskaper, men silvernitrat är en väldefinierad kemikalie med etablerade industriella och medicinska användningsområden, medan kolloidalt silver främst förekommer inom alternativmedicin – utan vetenskapligt stöd för sina påstådda hälsofördelar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online