Musik påverkar hjärtfrekvensen via hjärnan. När vi hör musik skapar rytm och tempo först en neurologisk impuls i hjärnan. Därefter "synkar" vårt hjärtslag och andningsmönster med hjärnvågorna och börjar återge rytmen – en mekanism som forskningen alltmer bekräftar kan ha verkliga medicinska fördelar.
Musikens inverkan på hjärtfrekvensen erbjuder billiga och till och med njutbara hälsofördelar. Exempel på användningsområden är avslappning inför medicinska ingrepp, förbättrad motorik hos patienter med stroke eller Parkinsons sjukdom samt minskad ångest hos personer med kranskärlssjukdom.
En randomiserad kontrollerad studie från 2006, genomförd av forskare vid University of Californias sjuksköterskehögskola i San Francisco, undersökte 170 patienter som skulle genomgå vaskulär angiografi. Resultatet visade att de patienter som lyssnade på 15 minuter avslappnande musik fick ett signifikant långsammare hjärtslag än de som väntade i total tystnad under samma tid.
Även en systematisk Cochrane-översikt från 2009, baserad på 23 studier med nästan 1 500 patienter, bekräftade bilden: hjärtfrekvens och blodtryck sjönk hos patienter med hjärtsjukdom när de lyssnade på musik.
Den musik som använts i klinisk forskning har spänt över många genrer – klassiskt, pop, rock och rap. När det gäller effekten på hjärtfrekvensen är det dock inte musikstilen utan framför allt tempot som är avgörande. Som en allmän regel gäller att snabb musik ökar hjärtfrekvensen, medan långsam musik sänker den.
Studier som jämfört musiker med icke-musiker tyder på att effekten av musik på hjärtfrekvensen är mer uttalad hos dem som själva spelar. Forskaren Peter Sleight vid Oxfords universitet menar att detta kan bero på att musiker har tränats upp att samordna sin andning med musikaliska rytmer, vilket förstärker kroppens naturliga synkning med musiken.
Samtidigt påpekar Connie Tomaino, verksam vid Institute for Music and Neurological Function, att alla människor i grunden är "kopplade för att ta emot rytm". Redan ett foster i utveckling kan urskilja förändringar i ljudmönster. Enligt Tomaino föds vi alltså med denna mottaglighet för ljud – troligen för att kunna lära oss av och tolka världen runt omkring oss.
Att använda musiken medvetet behöver inte vara komplicerat. Välj lugn musik med ett tempo runt 60 slag per minut om du vill slappna av och sänka pulsen, till exempel före en stressig situation eller ett läkarbesök. Behöver du däremot energi och motivation, till exempel inför träning, fungerar musik med högre tempo bättre. Prova dig fram – kroppens reaktion är ofta märkbar inom bara några minuter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online