
Klorofyll är det ämne i växter som ger deras delar den karakteristiska gröna färgen. Det spelar en central roll i växtens näringstillverkning genom att lagra solljus för fotosyntesen – en process som omvandlar vatten, koldioxid och solljus till användbara kolhydrater. Klorofyll såsom det förekommer naturligt i gröna växter tros erbjuda flera hälsofördelar, bland annat skydd för DNA:t mot fria radikaler som kan bidra till cancerutveckling.
Samtidigt finns det vissa risker och biverkningar att känna till, särskilt när klorofyll används i koncentrerad, flytande form. Här går vi igenom de vanligaste användningsområdena samt vad forskningen säger om säkerheten.
Sedan 1940-talet har klorofyll, eller snarare dess flytande derivat klorofyllin, använts för att dämpa lukt från infekterade sår. Resultaten var så goda att ämnet snart började marknadsföras även som andningsfräschare och för att minska kroppslukten hos patienter med stomipåse. Effektiviteten i dessa sammanhang är dock ojämn, även om klorofyllprodukter för andedräkten fortfarande säljs i dagligvaruhandeln.
Ett enklare och naturligare alternativ för att fräscha upp andedräkten är att äta persilja efter måltider – persilja innehåller rikligt med naturligt klorofyll.
Hela livsmedel, särskilt råa och minimalt bearbetade grönsaker, anses effektiva för att rena tjocktarmen samt stödja leverns och njurarnas avgiftning. Gröna bladgrönsaker lyfts ofta fram som extra gynnsamma.
Det kan dock vara lätt att dra fel slutsats. Även om man skulle kunna tro att just klorofyllet är det verksamma ämnet, är det troligare att fibrerna och elektrolyterna i färska råvaror är den egentliga nyckeln till den avgiftande effekten.
I takt med att konsumenter blivit mer skeptiska mot kemiska tillsatser – som misstänks kunna utlösa allergier och andra besvär – har efterfrågan på naturliga alternativ ökat. Klorofyllin blir därför allt populärare som färgförstärkare i livsmedel, eftersom det utvinns från naturliga källor.
Jane Higden, forskare vid Linus Pauling Institute vid Oregon State University, har konstaterat: "Naturliga klorofyller är inte kända för att vara giftiga, och inga toxiska effekter har kopplats till klorofyllin trots mer än 50 års klinisk användning hos människor."
Föreställningen att en kost rik på gröna bladgrönsaker kan förebygga cancer bygger på flera faktorer. God tarmhälsa, som upprätthålls genom tillräckligt fiberintag, är avgörande för att minska risken för kroniska sjukdomar och ett försvagat immunförsvar.
Därtill studeras både klorofyll och flytande klorofyllin för sina antioxidanta egenskaper, vilka kan hjälpa kroppen att motverka oxidativ stress.
Eftersom klorofyll är hälsosamt när det konsumeras via grönsaker och andra livsmedel, använder många idag koncentrerade flytande tillskott i tron att effekten blir ännu starkare. Denna vätska framställs genom att utvinna klorofyllin ur grönsaker eller alger med hjälp av en natrium-koppar-förening.
Risken vid användning av flytande klorofylltillskott bedöms som låg, men biverkningar kan förekomma:
Sammanfattningsvis är flytande klorofyll ett relativt säkert tillskott för de flesta, men som alltid gäller det att vara medveten om möjliga biverkningar och rådfråga läkare vid osäkerhet – särskilt om du står inför medicinska prov eller har underliggande hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online