När människor hör talas om konversationell hypnos dyker ofta bilder upp av patienter i transliknande tillstånd och pendelsvängande fickur. Verkligheten är dock en annan. Konversationell hypnos handlar inte om att manipulera någons sinne medan personen befinner sig i ett halvmedvetet tillstånd. Istället syftar metoden till att påverka en individs tankeprocess genom enkla och välbeprövade principer för övertygelse.
Syftet med hypnos är att kringgå den så kallade kritiska faktorn i hjärnan – den mentala mekanism som automatiskt avfärdar förslag som verkar absurda eller orealistiska. Om någon exempelvis skulle be dig hoppa från en bro, skulle den kritiska faktorn i din hjärna förkasta det förslaget innan du ens hunnit fundera över det.
Ibland arbetar dock den kritiska faktorn emot oss. Om du vill sluta röka men ditt sinne säger att du saknar viljestyrka, har den kritiska faktorn lurat dig att tro att du är så beroende av tobak att du aldrig kan sluta. Med konversationell hypnos är det möjligt att förändra oönskade vanor och beteenden genom att omprogrammera dessa begränsande tankar.
Du behöver inte föra personen du hjälper – subjektet – i någon hypnotisk trans. Det som är avgörande är istället att skapa en känsla av förtroende och öppenhet. Denna del av konversationell hypnos kallas rapport. Subjektet ska först formulera ett tydligt uttalande om vilket problem som bekymrar hen. Som svar håller du med om uttalandet.
Subjektet kan till exempel säga: "Jag har inte viljestyrkan att sluta röka." Du svarar då: "Det stämmer. Du har inte viljestyrkan." Genom att bekräfta personens egen bild undviker du att hen bygger upp försvarsmurar mot dina senare förslag. Samtidigt lägger detta grunden för nästa fas: förvirringen.
Nästa steg i konversationell hypnos är att skapa förvirring kring det ursprungliga problem som bekymrar subjektet. Innan personen hinner svara ställer du en fråga som antyder att en lösning kan finnas nära till hands. Efter subjektets uttalande om viljestyrkan kan du utmana hen genom att säga: "Men är du säker på att du inte inom de närmaste ögonblicken kommer att hitta en starkare vilja inom dig?" Detta får subjektet att sluta fastna i sin förutfattade mening och istället börja fundera på möjligheten att faktiskt förändra sitt beteende.
Förslaget är det sista steget i konversationell hypnos. Det används för att befästa det nya tankemönster som förvirringen har öppnat dörren till. Låt subjektet tala fritt om sitt problem en stund och ge sedan ett förslag som signalerar att du redan ser en förbättring hos personen. Säg till exempel: "Vad imponerande – det låter som att du har mer viljestyrka än du trodde när det gäller att sluta röka." Se till att detta alltid formuleras som ett positivt uttalande.
Vänta därefter på ett svar som visar att förvirringsfasen har haft effekt och att personen håller med om ditt förslag. Håller hen inte med, upprepar du helt enkelt förvirringsfasen innan du går vidare med ett nytt förslag. Med tålamod och övning blir tekniken ett kraftfullt verktyg för att hjälpa människor bryta negativa mönster och nå sina mål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online