Mesenteriet är en kontinuerlig, dubbellagrad peritonealfällning som hänger upp tarmens smaltarm och delar av tjocktarmen från den bakre bukväggen. Långt ifrån en passiv gardin är det en vital organ (omklassificerad som sådan 2017) med distinkta vaskulära, lymfatiska, neurala och immunologiska funktioner.
Anatomi
- Mesenteriets rot: ~15 cm sned linje från vänster L2 (duodenojejunalt flexur) till höger sakroileal led (ileocecal junction).
- Mesenteriets löv: Två peritoneallager som omsluter fett, kärl, nerver, lymfatiska.
- Regionala mesenterier: Mesenterium proprium (jejunum/ileum), transversum mesocolon, sigmoid mesocolon, mesoappendix, mesorectum.
Funktioner
- Ledare: Ledar superior mesenteric artär/ven, lymfatiska, autonoma nerver till tarmen.
- Fäste: Tillåter tarms rörlighet (peristaltik, ackommodation) medan det förhindrar volvulus/herni.
- Fettlagring & dämpning: Mesenteriskt fett skyddar kärl, modulerar inflammation.
- Immunaktivitet: Mesenteriska lymfkörtlar (största ackumulation) prover luminala antigener; kritiskt för oral tolerans och mukos immunitet.
- Endokrin/Metabolisk: Mesenteriskt fett utsöndrar adipokiner (adiponektin, leptinin, resistin) som påverkar insulinänslighet.
Klinisk relevans
- Mesenterisk ischemi: SMA-ocklusion → tarm infarkt (kirurgisk akut).
- Mesenterisk pannikulit: Kronisk inflammation av mesenteriskt fett.
- Trauma: Mesenteriska rån → blödning, tarm devaskularisering.
- Onkologi: Mesenteriska metastaser (karcinomatos), desmoid tumörer, lymphom.
- Kirurgi: Mesenterisk bevaring kritisk vid tarmresektion; "mesokoliskt plan" kirurgi (komplett mesokolisk excision) förbättrar cancerutfall.
Mesenteriet är tarmens livlinje – strukturell, vaskulär, immunologisk och metabolisk.
