1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Är det säkert att donera plasma? Så trygg är donationen

En trygg och välreglerad process

Att donera plasma betraktas allmänt som säkert när det sker på ett ansedd och certifierat plasmacenter, under ledning av utbildad medicinsk personal. Verksamheten är strikt reglerad och följer noga säkerhetsstandarder som skyddar både donatorn och de patienter som senare får läkemedel framställda ur plasmat. Precis som vid alla medicinska ingrepp finns dock vissa risker och biverkningar som är bra att känna till i förväg.

Så skyddas du som donator

Plasmacentra är skyldiga att följa stränga säkerhetsprotokoll för att trygga donatorernas välbefinnande. Bland de viktigaste åtgärderna finns:

  • Sterilt engångsmaterial: All utrustning som används, exempelvis kanyler och insamlingspåsar, är steril och engångs.
  • Noggrann hälsokontroll: Du screenas inför varje donation med kontroll av puls, blodtryck och hemoglobinvärde. Personer med vissa sjukdomar eller infektioner får inte donera.
  • Medicinsk övervakning: Kunnig personal finns på plats under hela donationen och ser till att eventuella frågor eller komplikationer hanteras direkt.

Möjliga risker och biverkningar

De flesta donatorer mår bra både under och efter donationen, men detta är de vanligaste biverkningarna:

  1. Ömhet eller blåmärke vid stickstället: Kanylen kan orsaka tillfälligt obehag eller ett mindre blåmärke där nålen satts.
  2. Yrsel eller svimningskänsla: Beror oftast på ett kortvarigt blodtrycksfall och går snabbt över om du ligger ner och vilar.
  3. Vätskebrist: Eftersom plasma till stor del består av vätska är det viktigt att dricka rikligt före och efter besöket.
  4. Vasovagal reaktion: I ovanliga fall kan oro eller stress utlösa svimning eller stark svimningskänsla. Detta hanteras enkelt genom att du lägger dig ner med benen högt.
  5. Infektion: Risken för infektion i huden eller i venen är mycket liten tack vare sterilt material och noggrann desinfektion.
  6. Allergisk reaktion: Enstaka donatorer reagerar på det blodförtunnande medel som tillsätts under aferesen. Reaktionerna är nästan alltid milda och behandlas enkelt av personalen.

Tips inför och efter donationen

För en trygg och bekväm upplevelse bör du som donator:

  • Var ärlig om din sjukdomshistoria och ditt nuvarande hälsotillstånd vid screeningen.
  • Drick gott om vatten både dagen före och efter donationen för att undvika vätskebrist.
  • Ät en näringsrik måltid innan du kommer, gärna rik på järn och protein.
  • Tala genast om för personalen om du känner dig yr, illamående eller obekväm.
  • Undvik hård träning och tunga lyft under resten av dagen efter donationen.
  • Följ de eftervårdsråd som centret ger dig, exempelvis att låta tryckförbandet sitta kvar en stund.

Sammanfattning

Att donera plasma på ett seriöst center är ett säkert och värdefullt sätt att bidra till vården. Ur plasmat framställs bland annat immunglobuliner, albumin och koagulationsfaktorer – livsviktiga läkemedel för patienter med svagt immunförsvar, allvarliga brännskador eller blödningsjukdom. Innan du bestämmer dig bör du dock väga din egen hälsa mot de små risker som finns, och tveka inte att ställa frågor till personalen på centret.

Bra att veta är också att rutinerna skiljer sig mellan länder: i USA kompenseras donatorer ofta ekonomiskt, medan plasma i Sverige och övriga Europa i regel doneras ideellt, precis som vanligt blod.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online