Uréa är den viktigaste kvävehaltene avfallsprodukt som filtreras av njurarna. Det är slutresultatet av proteiner katabolism – en process som börjar i levern och slutar på toaletten.
Uréacykeln (förenklad)
- Deaminering: Aminosyrror skjuter av sina aminogrupper (-NH₂) i levern, vilket bildar giftig ammoniak (NH₃).
- Uréasyntes: Uréacykeln (ornitincyklin) omvandlar ammoniak till uréa – giftfri, vattenlöslig och lätt utsöndrad.
- Transport: Uréa går in i blodbanan, transporteras till njurarna.
- Filtration och utsöndring: Glomerulerna filtrerar fritt uréa; ~50 % återabsorberas passivt i proximala tubulus och samlingsgang (koncentrationsberoende), resten utsöndras i urinen.
Klinisk relevans
- BUN (Bloduréanitrogen): Standardmarkör för njurfunktion och hydrering. Förhöjd vid dehydrering, mag-tarm-blödning, högt proteinintag, njursvikt.
- Uréaclearance: Historiskt mått på dialysadekvates.
- Uremiskt syndrom: Vid njursvikt ackumuleras uréa tillsammans med hundratals andra gifter, vilket orsakar encefalopati, pericardit, neuropati, trombocytfunktionsstörning.
Uréa är inte bara avfall – det är en viktig osmolyt i njurmedullan, vilket gör urinkoncentrering möjlig. Utan det kunde vi inte spara vatten.
