Klimakteriet diagnostiseras vanligtvis utifrån en kombination av typiska symtom och laboratorieundersökningar. Läkaren bedömer bland annat värmevallningar, nattliga svettningar och förändringar i menstruationen, och kan beställa blodprov som påvisar låga nivåer av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.
Det allra vanligaste symtomet är värmevallningar – plötsliga känslor av intensiv värme och svettning som kan pågå några minuter eller längre. Vallningarna kan åtföljas av andra besvär, exempelvis oro, irritabilitet, sömnsvårigheter och huvudvärk.
Under klimakteriet förändras mensen ofta märkbart. Den kan bli oregelbunden, kortare eller kraftigare innan den till slut upphör helt. I senare skeden kan även andra besvär uppstå, såsom vaginal torrhet, tunnare hud och viktnedgång eller viktuppgång.
För att bekräfta diagnosen klimakteriet kan läkaren beställa blodprov som mäter nivåerna av östrogen och progesteron. Dessa hormoner bildas i äggstockarna, och deras nivåer sjunker gradvis under klimakteriet. Blodprov används också för att utesluta andra tillstånd som kan ge liknande symtom, exempelvis sköldkörtelproblem eller hormonrubbningar.
En annan vanlig metod är att mäta det follikelstimulerande hormonet (FSH). FSH bildas i hypofysen och ökar när äggstockarnas funktion avtar. Ett förhöjt FSH-värde kan därför tyda på att kvinnan har kommit in i klimakteriet.
Utöver blodprov kan läkaren även rekommendera andra undersökningar, exempelvis en gynekologisk undersökning eller ett ultraljud, för att utesluta andra orsaker till besvären. En diagnos ställs oftast när kvinnan inte haft mens i tolv månader i rad, i kombination med symtom och provsvar.
Känner du igen dig i symtomen? Kontakta din vårdcentral eller gynekolog för en individuell bedömning och råd om eventuell behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online