Varför är acetazolamid kontraindicerat vid levercirros?

Acetazolamid är kontraindicerat vid levercirros främst på grund av den ökade risken för hepatisk encefalopati – ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande.

Vad är acetazolamid och hur fungerar det?

Acetazolamid är en så kallad karbanhydrashämmare som används för att behandla flera olika tillstånd, bland annat glaukom (grön starr), höjdsjuka och vissa former av epilepsi. Läkemedlet verkar genom att hämma enzymet karbanhyras, vilket minskar produktionen av bikarbonatjoner i kroppen. Detta sänker blodets pH-värde och ger upphov till en lätt metabol acidos.

Vad är hepatisk encefalopati?

Hepatisk encefalopati är ett tillstånd som uppstår när levern inte längre klarar av att effektivt ta bort gifter, framför allt ammoniak, från blodet. Detta kan leda till en rad neurologiska och psykiska symtom, exempelvis:

• Förvirring och koncentrationssvårigheter
• Dåsighet och slöhet
• Darrningar (tremor)
• Kramper

I svåra fall kan hepatisk encefalopati utvecklas till koma och i värsta fall bli dödlig.

Varför ökar acetazolamid risken vid cirros?

Hos patienter med levercirros är leverns förmåga att rena blodet från toxiner redan kraftigt nedsatt. Acetazolamid kan förvärra situationen på två sätt:

1. Sänkt pH i blodet: Den acidos som läkemedlet orsakar gör att ammoniak lättare passerar blod-hjärnbarriären och når hjärnan.
2. Nedsatt avgiftning: Läkemedlet kan ytterligare minska leverns förmåga att ombilda och utsöndra gifter, vilket höjer ammoniakhalten i blodet.

Kombinationen av dessa effekter gör att risken för att utlösa eller förvärra hepatisk encefalopati blir betydligt större hos patienter med cirros än hos friska individer.

Sammanfattning

På grund av risken för allvarliga biverkningar bör acetazolamid inte användas hos patienter med uttalad levercirros. Om behandling med karbanhydrashämmare ändå bedöms nödvändig måste den ske under noggrann medicinsk övervakning, med regelbundna kontroller av leverfunktion och ammoniaknivåer i blodet.