
I de flesta fall är kinesiska örter mycket säkra, särskilt när de används enligt anvisningarna. Det finns dock situationer där säkerhetsaspekter kan uppstå som du bör ta hänsyn till. Riskerna spänner från interaktioner med andra läkemedel och örter till olika former av kontaminering.
I vissa fall kan kinesiska örter som intas i mycket stora mängder ha toxiska effekter. Oftast är toxiciteten, som hos gullfrö (xanthium), begränsad till huvudvärk, illamående eller andra lindriga symtom på överdosering. I andra fall kan en överdos dock orsaka njurskador.
Guang Fang Ji (Radix Aristolochiae Fangchi) kopplades till njurskador i samband med en bantningsbehandling i Belgien. Guang Fang Ji var dock en billigare ingrediens som användes som ersättning för Han Fang Ji, en helt ofarlig ört, i de aktuella bantningspreparaten. Guang Fang Ji är i själva verket ett erkänt kinesiskt örtläkemedel som är säkert när det används i små doser och enligt anvisningarna. I det belgiska fallet var det mängden av örten, som hade använts som förfalskningsmedel i den ursprungliga formeln, som utgjorde problemet.
I sällsynta fall kan två örter i kombination utlösa en ogynnsam reaktion, exempelvis när Guang Fang Ji kombineras med andra örter som har njurskadande (nefrotoxiska) eller leverskadande (hepatotoxiska) egenskaper.
Det kan finnas flera olika interaktioner mellan kinesiska medicinalörter och västerländska receptbelagda eller receptfria läkemedel. Ginseng kan exempelvis interagera med fenelzinsulfat, ett antidepressivt läkemedel, och utlösa huvudvärk eller maniska episoder. Blad från Ginkgo biloba, som ofta tas för att förbättra minnet och stärka hjärnan, kan interagera med blodförtunnande medlet warfarin och orsaka blödningar. Ma huang kan dessutom interagera med flera vanliga västerländska läkemedel och utlösa högt blodtryck eller hjärtrhythmstörningar.
Flera fall av förorenade kinesiska örter har uppmärksammats genom åren. Odlade örter kan kontamineras med bekämpningsmedel, även om de flesta odlare numera undviker sådana medel på grund av deras toxicitet och tendens att minska skördens värde hos köparna.
Vissa örter, såsom ginseng, behandlas med fungicider tidigt i tillväxtcykeln. Om detta görs på rätt sätt bryts fungiciden ner naturligt genom regn och bevattning. Appliceras den dock alltför nära skördetidpunkten kan rester finnas kvar på roten.
Tungmetaller, såsom kvicksilver och arsenik, har påträffats i vissa kinesiska örtpräparat. Dessa metaller tillsätts ibland avsiktligt i mycket små mängder på grund av vissa påstådda läkande egenskaper – något som västerländska tillverkare av örtpräparat normalt inte gör.
Fall av mikrobiella föroreningar i animaliska produkter som används inom kinesisk medicin är ovanliga, men de förekommer. Kinesiska medicinalprodukter som importeras till USA bestrålas för att döda eventuella sjukdomsframkallande mikrober.
I vissa fall kan råa örter återfukta med tiden och börja angripas av mögel. Sådana kontamineringar beror på felaktig hantering – känsliga örter bör förvaras kylda även i torrt tillstånd. Seriösa leverantörer och utövare av kinesisk medicin är väl förtrogna med korrekta hanteringsrutiner för örter.
Konsultera alltid en kvalificerad praktiker innan du påbörjar behandling med kinesiska örter, särskilt om du samtidigt tar andra läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online