Det autonoma nervsystemet (ANS) är en del av det perifera nervsystemet som innerverar icke-viljestyrda muskler, körtlar och inre organ. Det delas in i två huvudgrenar: det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.
Det sympatiska nervsystemet ansvarar för kroppens "kamp eller flykt"-reaktion, medan det parasympatiska nervsystemet styr kroppens "vila och smälta"-läge.
En av de viktigaste skillnaderna mellan de två grenarna är längden på deras preganglionära och postganglionära nervfibrer.
I det sympatiska nervsystemet är de preganglionära axonerna korta och de postganglionära axonerna långa. Orsaken är att ganglierna ligger nära centrala nervsystemet, samlade i de paravertebala ganglikedjorna på båda sidor om ryggmärgen.
I det parasympatiska nervsystemet är förhållandet det omvända: de preganglionära axonerna är långa och de postganglionära axonerna korta. Detta beror på att ganglierna ligger långt bort från centrala nervsystemet, ofta i eller alldeles intill själva målorganen.
Axonernas längd har stor betydelse för hur det autonoma nervsystemet fungerar. De korta preganglionära axonerna i det sympatiska nervsystemet gör att signaler snabbt når ganglierna, varifrån långa postganglionära fibrer sprider impulser till många organ samtidigt – vilket möjliggör snabba och samordnade reaktioner vid hot. De långa preganglionära axonerna i det parasympatiska nervsystemet ger däremot en mer exakt och differentierad kontroll över kroppens inre organ.
Svar: Det är det sympatiska nervsystemet som kännetecknas av korta preganglionära axoner och långa postganglionära axoner, medan det parasympatiska nervsystemet har motsatt uppbyggnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online