En smärtig bult på öronbrosket – särskilt nära en piercing – kan variera från en mindre irritation till en allvarlig infektion som kräver akut vård.
Vanliga orsaker
- Infekterad piercing: Rödnad, svullnad, ömhet, pus. Vanligt vid dålig eftervård eller osterilt smycke.
- Keloidnarbe: Övertillväxt av narbvävnad utöver ursprungliga såret. Fast, gummilikt, klåda/smärta. Vanligare i mörkare hudtoner, öronläppar.
- Talgkista: Blockerad talgkörtel. Rörlig, kuppelformad, ofta smärtfri om inte infekterad (då röd, het, öm).
- Kondrodermatitis nodularis helicis (CNH): Öm nodul på helix/antihelix från tryck (hörlurar, telefon, sömn). Utmärkt smärtfull.
- Perikondrit: Infektion av brosk och dess täckning. Snabbt spredande rödnad, svullnad, allvarlig smärta, feber. Kan orsaka brosknekros (blomkålsöra). Akut ÖNH-henvisning.
- Abscess: Lokaliserad pusansamling; fluktuerande, het.
- Trauma/hematom: Dump skada → blod mellan perikondrium och brosk (subperikondriellt hematom). Kräver dränering för att förebygga blomkålsöra.
Diagnos
Klinisk undersökning ± ultraljud. Odling om infektion misstänks. Biopsi sällan nödvändig.
Behandling
- Infektion: orala antibiotika (täcker Staph, Pseudomonas), varma kompresser.
- Keloid: intralesionella steroider, silikonplåt, exstirpation + strålning (hög recidiv).
- Kista: exstirpation om symptomatisk/återkommande.
- CNH: tryckavlastning (donutkudde, hörlursmodifiering), topiska steroider, exstirpation för refraktära fall.
- Perikondrit/abscess/hematom: incision & dränering + IV-antibiotika.
Sök läkare (ÖNH eller hudläkare) omedelbart för alla smärtiga öronbroskbultar, särskilt med spridande rödnad, feber eller snabb tillväxt.
