Kineserna upptäckte redan för länge sedan att en viss ört hade en märklig effekt på getter – den gjorde dem parningsbenägna. Därför döpte de örten till "yin yang huo", vilket ungefär betyder "den utsvävande getens växt". Detta har gett upphov till två av de vanliga namn som engelsktalande ger örten idag: "horny goat weed" (kåt getört) och "rowdy lamb herb". Det vetenskapliga namnet är Epimedium spp., där Epimedium brevicornum är en av de mest kända arterna.
Carl Maximowicz, en expert på orientaliska växter under 1800-talet, gav Epimedium brevicornum dess vetenskapliga namn. Släktesnamnet "Epimedium" går tillbaka till Carl von Linné, 1700-talets store svenske botaniker som lade grunden för den moderna växttaxonomin (klassificeringen av växter), enligt The Standard Cyclopedia of Horticulture av L. H. Bailey.
Epimedium brevicornum tillhör berberisfamiljen (Berberidaceae), en växtfamilj som även omfattar exempelvis berberis och mahonia.
Arterna inom släktet Epimedium är lågväxta örter som sprider sig nära marken. Just därför används de ofta som marktäckare i trädgårdar och parker. Bladen är hjärtformade, vilket också bidrar till växtens popularitet som prydnadsväxt.
Växten sprider sig via underjordiska stamsystem som kallas jordstammar (rhizomer). Den är lövfällande, vilket innebär att bladen fälls vid slutet av växtsäsongen. Som flerårig växt återupptar Epimedium brevicornum sin tillväxt varje vår, år efter år.
"Biskopsmössa" är ett annat populärt namn som används om Epimedium-arter, tack vare blommornas karakteristiska utseende som liknar en biskops huvudbonad. Blommorna är tvåkönade och har såväl hanliga som honliga delar. De honliga delarna utvecklas först, följt av de hanliga.
Epimedium brevicornum har vita blommor som efter bestämning utvecklas till en frukttyp som kallas kapsel. När kapseln mognar öppnas den och sprider sina frön.
Inom den traditionella kinesiska medicinen har man länge använt bladen från "yin yang huo" som afrodisiakum, enligt tidskriften Acupuncture Today. På senare tid har västvärlden följt efter, och extrakt från Epimedium brevicornum samt närbesläktade arter som Epimedium koreanum och Epimedium sagittatum säljs nu kommersiellt i kosttillskott.
Utöver sin rykte som lusthöjande medel används "yin yang huo" traditionellt också mot infertilitet, benskörhet (osteoporos), åderförkalkning, menstruationsbesvär samt lever- och njurproblem. Utövarna serverar örten oftast i form av te berett på växtens blad, och de menar att effekten förstärks när Epimedium kombineras med andra örter.
Epimedium brevicornum innehåller verksamma ämnen som luteolin och icariin. Detta är komplexa föreningar uppbyggda av flera ringstrukturer som mestadels består av kolatomer.
Forskningen kring dessa ämnen är omfattande. En studie publicerad i tidskriften Phytomedicine 2009 bekräftade icariins benstyrkande (antiosteoporotiska) effekter. Annan forskning, bland annat utförd vid Shantou University Medical College i Kina 2006, visar att ämnet har testosteronliknande egenskaper. En studie från Wuhan-universitetet i Kina 2004 tyder dessutom på att oral behandling med icariin kan förbättra erektionsförmågan.
Luteolin betraktas av forskare vid Indian Institute of Chemical Biology i Calcutta som ett framväxande flavonoid med potential mot cancer, och ämnet anses ha stor betydelse för framtida cancerbehandlingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online