Gurkmeja har använts inom indisk ayurvedisk medicin och traditionell kinesisk medicin i nästan 4 000 år. Under senare år har även modern forskning börjat intressera sig för den gyllene roten, och studierna pekar på att curcumin – den verksamma substansen i gurkmeja – kan spela en roll vid behandling av flera olika åkommor, bland annat matsmältningsproblem, leverbesvär, cancer, hudsjukdomar och inflammationer.
Curcumin är dessutom en kraftfull antioxidant som kan hjälpa kroppen att neutralisera fria radikaler samt reparera celler och cellmembran. Här går vi igenom de mest intressanta områdena där gurkmeja kan göra skillnad.
Gurkmeja har traditionellt använts mot matsmältningsbesvär och andra magproblem. Curcumin stimulerar gallblåsan att producera galla, vilket enligt vissa experter kan förbättra matsmältningen och förebygga gallsten. Minst en studie har också visat att gurkmeja kan hjälpa personer med ulcerös kolit att hålla sig i remission under en längre tid.
Eftersom gurkmeja kan öka mängden saltsyra i magsäcken rekommenderas den dock inte för personer med magsår eller sura uppstötningar.
Cancer ska alltid behandlas med konventionell medicin, men det finns viss forskning som tyder på att gurkmeja kan förstärka effekten av etablerade behandlingar vid flera cancerformer, däribland prostata-, bröst-, hud- och tjocktarmscancer.
Curcumin kan bidra genom att hämma bildningen av nya blodkärl i tumörer, vilket gör det svårare för dem att få näring och syre. Dess antioxidativa verkan kan dessutom skydda cellerna från skador som annars kan leda till cancerutveckling.
Gurkmeja kan dämpa vissa typer av inflammationer och kan lindra besvär vid artros genom att minska både smärta och svullnad. Även om få storskaliga studier på människor har genomförts, har gurkmeja länge använts inom ayurvedisk och kinesisk medicin mot reumatoid artrit och andra inflammatoriska tillstånd.
Växten ordineras ofta vid muskel- och ledvärk samt under återhämtningen efter operationer, och många yogautövare använder den regelbundet för att hålla lederna smidiga när de blir äldre.
Gurkmeja kan hjälpa till att förebygga blodproppar genom att hindra blodplättarna från att klumpa ihop sig. Det kan därmed potentiellt minska risken för hjärtinfarkt och stroke, särskilt i kombination med konventionella läkemedel.
Forskning tyder också på att gurkmeja kan sänka nivåerna av LDL-kolesterol, det så kallade onda kolesterolet, i blodet – men ännu saknas tillförlitliga studier på människor för att bekräfta denna effekt.
Även om det vetenskapliga underlaget fortfarande är begränsat kan gurkmeja möjligen hjälpa vid diabetes, bakteriella och virala infektioner samt uveit, en inflammation i ögats mellanlager. Inom ayurvedisk medicin används gurkmeja dessutom ofta utvärtes mot skabb och andra milda hudåkommor tack vare sina lugnande och antibakteriella egenskaper.
Kroppen tar upp curcumin relativt dåligt, men upptaget kan förbättras avsevärt genom att kombinera gurkmejan med svartpeppar, vars verksamma ämne piperin ökar biotillgängligheden markant. Eftersom gurkmeja kan påverka blodets förmåga att levra sig bör du alltid rådfråga läkare innan du använder den som kosttillskott, särskilt om du tar blodförtunnande läkemedel eller står inför en operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online