Älggräs (Filipendula ulmaria) är en flerårig ört som ursprungligen kommer från Europa. Växten kan bli upp till en och en halv meter hög och har långa stjälkar samt vita blommor med en söt doft som påminner om mandel. Inom växtmedicinen används framför allt älggräsens blommor.
Örten har traditionellt använts mot förkylning, influensa, artros, reumatoid artrit, magbesvär, magsår, dyspepsi (dålig matsmältning) och hyperacitet (överproduktion av magsyra). Även om älggräs betraktas som en säker ört bör den användas med viss försiktighet. Berätta alltid för din läkare vilka växtbaserade kosttillskott och behandlingar du använder – det minskar risken för komplikationer inför operationer eller andra medicinska ingrepp.
Älggräs innehåller stora mängder flavonoider och är exceptionellt rikt på salicylater, bland annat salicin, salicylaldehyd och metylsalicylat. Dessa ämnen är nära besläktade med acetylsalicylsyra (aspirin). Örten har en antiinflammatorisk verkan och kan även lindra smärta och sänka feber vid sjukdom.
Personer som är överkänsliga eller allergiska mot aspirin bör undvika älggräs, eftersom örten efterliknar aspirin tack vare sitt höga salicylatinnehåll. Älggräs bör också undvikas av personer med astma, gikt, diabetes, hemofili, aktiv magsårssjukdom, hypoprotrombinemi samt njur- eller leversjukdom. Barn ska inte ges älggräs alls, eftersom det kan öka risken att de utvecklar Reyes syndrom.
Älggräs kan interagera med vissa läkemedel. Ta inte örten tillsammans med blodförtunnande eller antikoagulerande läkemedel, exempelvis aspirin, eftersom älggräs kan förstärka både effekterna och biverkningarna av dessa preparat. Även bismutsubsalicylat och tiklopidin innehåller salicylatföreningar och bör inte kombineras med älggräs.
Älggräs används ibland vid artrit och cancer. Det hämmar blodets koagulering och lindrar tryck och inflammation i lederna, vilket samtidigt ökar risken för blödning. Örten tunnar ut blodet naturligt och gör det svårare för kroppen att stoppa en pågående blödning. Andra örter som ökar blödningsrisken är ginkgo, vitlök, ingefära, ginseng, videbark, dong quai, gurkmeja, blåbär och renfana.
Warfarin stör kroppens förmåga att utnyttja vitamin K på rätt sätt. Kombineras älggräs med warfarin förstärks läkemedlets antikoagulerande effekt, vilket innebär en allvarlig hälsofara i form av blödningar. Andra örter som interagerar negativt med warfarin är kvanne, arnika, bromelain, kamomill, djävulsklo, bockhornsklöver, renfana, vitlök, ingefära, ginseng, grönt te, lakritsrot, passionsblomma, rödklöver, gurkmeja och videbark.
Innan du börjar använda älggräs som kosttillskott är det klokt att rådfråga läkare eller annan kvalificerad hälsoexpert, särskilt om du tar regelbundna läkemedel eller har någon underliggande sjukdom. På så sätt kan du dra nytta av örtens egenskaper utan att utsätta din hälsa för onödiga risker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online