Motion är en avgörande del av en hälsosam livsstil. Den stärker hjärta, lungor och skelett och hjälper dig att hålla en hälsosam vikt. Enligt Harvard School of Public Health förebygger regelbunden motion dessutom typ 2-diabetes och håller kolesterolvärderna under kontroll. Här avses 2,5 timmar per vecka av måttligt intensiv aerob aktivitet, eller 1,25 timmar per vecka av högintensiv aktivitet fördelad över flera dagar. Forskare har dessutom upptäckt att motion förändrar hjärnans kemi på flera sätt.
Enligt en studie från 2007, publicerad i tidskriften ”Current Medicinal Chemistry”, aktiverar motion molekyler i hjärnan som främjar tillväxt och reparation av hjärnceller. En av dessa molekyler, kallad nervtillväxtfaktor (NGF), stabiliserar flödet av kemiska ämnen till och från nervcellerna och kan skydda cellerna mot skadliga effekter av förhöjda blodsockernivåer och överaktivering. NGF förebygger även åldersrelaterad minnesförsämring och främjar, tillsammans med en annan motionsaktiverad molekyl som kallas BDNF (brain-derived neurotrophic factor), långtidsinlärning och minnet.
Motionens hjärnförändrande effekter kan lindra vissa symtom på ångest. Med tanke på begränsningarna hos dagens läkemedelsbehandlingar mot ångestsyndrom fann författarna till en översikt i numret från augusti 2012 av ”Expert Review of Neurotherapeutics” entydiga fördelar med motion vid såväl icke-klinisk som klinisk ångest. De rekommenderade dock ytterligare studier för att tydligare definiera motionens effekter på hjärnan och avgöra vilka patienter som har störst nytta av den. En översikt publicerad i marsnumret 2013 av ”Diabetologia” visade att motion förbättrar ångestsymtomen signifikant hos patienter med typ 2-diabetes. Flera studier av typ 2-diabetiker med depression gav dock blandade resultat eller ingen tydlig nytta av motion.
Enligt en djurstudie publicerad i aprilnumret 2012 av tidskriften ”PLoS One” ger motion effekter på hjärnan som liknar dem hos det antidepressiva läkemedlet fluoxetin. Både läkemedelsbehandling och daglig frivillig motion gav liknande förbättringar i beteendet som speglade minskad depression. Dessutom ledde båda behandlingarna till en liknande ökning av aktiviteten i det hjärnområde som styr inlärning och minne – funktioner som ofta är nedsatta hos personer med depression, enligt psykologiska institutionen vid University of Memphis. Båda behandlingsformerna främjade även nervtillväxt och ökade antalet förbindelser mellan nervceller, vilket hjälper till att förebygga den hjärnatrofi och krympning som depression kan orsaka.
En översikt publicerad i marsnumret 2013 av ”Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports” visade att måttlig aerob motion ger antioxidativa fördelar som skyddar hjärncellerna mot skadliga effekter av ansamlade gifter och avfallsprodukter. Forskarna noterade dock att anaerob, högintensiv eller utmattande motion kan ha motsatt effekt och i stället främja oxidativ stress. Enligt en studie från 2012, publicerad i ”Neurobiology and Aging”, skyddade måttlig motion mot oxidativ stress och bevarade funktionen hos hjärncellernas energiproducerande delar hos äldre möss.
Forskningen visar alltså att motion inte bara gynnar kroppen utan även hjärnan på flera nivåer. Genom att aktivera tillväxtfaktorer, balansera hjärnans signalsubstanser och skydda cellerna mot oxidativ stress kan regelbunden, måttlig fysisk aktivitet bidra till bättre minne, minskad ångest och lindring av depressionssymtom. För bästa effekt bör motionen vara måttlig och återkomma regelbundet – exempelvis promenader, cykling eller simning fördelat över veckans dagar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online