På T2-viktade magnetresonansbilder (MR) varierar vävnadernas ljusstyrka beroende på deras vatteninnehåll. Hur en struktur avviker från sin omgivning – om den framstår som hyperintens, hypointens eller isointens – ger värdefulla ledtrådar till eventuell patologi.
Ökad signal är det mest framträdande fyndet på T2-viktade bilder. Hyperintensitet ses i nästan all patologi som kännetecknas av ett ökat vatteninnehåll, exempelvis ödem, inflammation, tumörer och färskare infarkter. Ju mer fritt vatten en vävnad innehåller, desto ljusare framstår den på T2-bilden.
Minskad signal tyder på att mängden fritt vatten i hjärnan eller ryggmärgen är reducerad. Detta kan bland annat ses vid kalcifikationer, som helt saknar fritt vatten, samt vid kroniska infarkter som gradvis förlorar sitt vatteninnehåll över tid.
Isointens betyder att en strukturs signalintensitet ser likadan ut som den omgivande vävnaden. Om en struktur är isointens indikerar detta ofta att inga väsentliga förändringar har skett. Vissa lesioner kan dock vara isointensa och därmed svårupptäckta, vilket ibland kräver kontrastmedel eller andra bildsekvenser för att kunna identifieras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online