Spirillum volutans är en gramnegativ, rörlig och spiralformad bakterie som lever i sötvatten – till exempel i sjöar, dammar och långsamt rinnande åar. Arten har en speciell plats i mikrobiologins historia: den räknas som en av de första bakterier som någonsin observerades, när Antonie van Leeuwenhoek på 1670-talet studerade vattenprover genom sitt mikroskop.
Bakterien har en utpräglad helisk form, ungefär som en liten korkskruv, och är förvånansvärt stor jämfört med många andra arter. Dess mest iögonfallande egenskap är sättet den rör sig på: med hjälp av tofsar av flageller – långa, piskliknande trådar – i båda ändarna av cellen snurrar den fram genom vattnet i en klassisk korkskruvrörelse. Detta gör den till en av de snabbaste simmarena bland sötvattensbakterier.
Spirillum volutans är även aerotaktisk, vilket innebär att den aktivt styr sin rörelse mot vattenskikt med lämplig syrehalt.
Arten trivs i näringsrika sötvattensmiljöer och är mikroaerofil. Det betyder att den behöver syre för sin ämnesomsättning men endast tål låga koncentrationer – för höga syrenivåer kan till och med skada cellen. Därför samlas bakterien gärna i ett smalt skikt i vattnet där syremängden är precis lagom.
Ett vanligt missförstånd är att Spirillum volutans skulle kunna producera ljus. Så är emellertid inte fallet. Bioluminescens förekommer hos andra bakteriesläkten, bland annat de marina arterna i släktena Vibrio och Photobacterium, men S. volutans saknar helt denna förmåga. Dess mest anmärkningsvärda drag är i stället storleken, spiralformen och den snabba korkskruvliknande simningen.
Spirillum volutans betraktas inte som patogen och har ingen känd koppling till sjukdom hos människor. Inom den större gruppen spirillabakterier finns dock arter som kan orsaka infektioner – vissa har associerats med sjukdom hos nötkreatur och hästar, och arten Spirillum minus kan ge upphov till råttbettfeber hos människor efter bett från infekterade gnagare. Själva S. volutans räknas dock som ofarlig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online