Difteri: Orsaker, symtom, behandling och vaccination

Difteri är en akut toxinmedierad infektion av Corynebacterium diphtheriae.

Överföring

• Respiratoriska droppar
• Kontakt med kontaminerade fomiter
• Kutan difteri (tropisk) — hudlaesioner

Patofysiologi

• Toxin hämmar proteinsyntes (ADP-ribosylerar EF-2).
• Lokalt: pseudomembran (tjock, grå, fäst) på mandlar/farynx/larynx.
• Systemiskt: myocardit, neurit (mjuka gommen, kraniala nerver), nefrit.

Symtom

• Halsont, lågt feber, matthet
• Pseudomembran (blöder om skrapas)
• Stridor, dyspné (luftvägsobstruktion)
• Tjock nacke (massiv lymfadenopati)
• Mjuka gommens paresis, kraniella nervdefekter (sent)

Behandling

1. Difteriantitoxin (DAT): Neutraliserar obundet toxin — ge så snart möjligt baserat på klinisk diagnos.
2. Antibiotika: Penicillin eller erythromycin (eradera organism, stoppa smittspridning).
3. Luftvägshantering (intubation/trakeostomi vid obstruktion).
4. Isolering tills 2 negativa odlingar.

Förebyggande

• DTaP/Tdap/Td vacciner: Rutinmässig barnhälsovårdsserie + uppfrisning var 10:e år.
• Hög täckning eliminerar endemisk smittspridning.

Falldödlighet: 5–10 % (högre <5 och >40 år). Sällsynt i vaccinerade populationer.