
Att upptäcka blod i urinen – så kallad hematuri – kan vara oroande, men orsakerna varierar kraftigt. De flesta är godartade och lättbehandlade, medan andra kräver snabbare utredning. Här går vi igenom de vanligaste diagnoserna som kan ligga bakom blodig urin.
Urinvägsinfektion är en av de vanligaste orsakerna till hematuri, särskilt hos kvinnor. När bakterier tar sig in i urinvägarna uppstår en inflammation som irriterar slemhinnorna, vilket kan leda till att blod syns i urinen. Ofta åtföljs det av svidande vid vattenkastning och täta trängningar.
Flera njursjukdomar kan ge blod i urinen, exempelvis glomerulonefrit (inflammation i njurarnas filterenheter) eller njursten. Vid nedsatt njurfunktion kan röda blodkroppar läcka ut i urinen i stället för att filtreras bort som vanligt.
Tillstånd som cystit (blåskatarr) eller interstitiell cystit (kronisk blåsinflammation) kan irritera och skada blåsans slemhinna, vilket resulterar i blödningar och synligt blod i urinen.
Fysiska skador mot njurar, urinblåsa eller urinrör – till exempel vid olyckor, idrottsskador eller kirurgiska ingrepp – kan orsaka blödning och därmed hematuri.
Hos män kan en förstorad prostata eller prostatit (inflammation i prostatan) trycka mot urinröret och göra det svårt att tömma blåsan helt. Detta kan leda till irritation och blod i urinen.
I vissa fall kan blodig urin vara ett tidigt tecken på cancer, exempelvis urinblåsecancer, njurcancer eller prostatacancer. Det är dock viktigt att komma ihåg att hematuri inte automatiskt betyder cancer – ytterligare utredning behövs alltid för att fastställa orsaken.
Hos kvinnor kan blod i urinen under menstruationen bero på att livmoderslemhinnan stöts av, vilket kan få urinen att se blodblandad ut.
Vissa läkemedel, framför allt antikoagulantia (blodförtunnande mediciner), ökar risken för blödningar – även i urinvägarna.
Ovanliga sjukdomar som sicklecellanemi (sigdcellsanemi) eller vissa ärftliga njursjukdomar kan också orsaka återkommande blod i urinen.
Sök alltid läkare om du upptäcker blod i urinen, även om det försvinner av sig självt. En utredning kan identifiera den bakomliggande orsaken och ge rätt behandling i tid. Läkaren brukar inleda med ett urinprov och eventuell urinkultur, följt av bilddiagnostik som ultraljud eller datortomografi. I vissa fall görs även en cystoskopi, där urinblåsa och urinrör undersöks med ett smalt instrument med kamera.
Med rätt utredning är prognosen oftast god, eftersom de flesta orsaker till hematuri går bra att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online