Rosa urin: Orsaker från kost till sjukdom och när du ska söka läkare

Rosa eller röd urin: Differentiell diagnostik

Urinfärgförändringar kan vara benigna eller signalera allvarlig patologi. Utvärdera alltid kontexten.

Benigna orsaker (Mat, Läkemedel, Pigmenter)

• Mat: Rödbetor, björnbär, rabarber, fava-bönor (betalainer, antocyaniner)
• Läkemedel: Rifampicin (orange-röd), fenazopyridin (orange), senna, ibuprofen, warfarin, doxorubicin, klorokin
• Tillskott: Höga doser B-vitaminer, rödbetspulver
• Upplösning: Typiskt 12–48 timmar efter senaste exponering

Medicinska orsaker – Hematuri (Blod i urinen)

• UVI: Dysuri, frekvens, urgenta, feber
• Njursten: Flanksmärta, kolik, mikroskopisk/gross hematuri
• Blås-/njurcancer: Smärtfri gross hematuri >35 år, rökare – akut urologi
• Glomerulonefrit: Cola-färgad urin, ödem, hypertoni, erytrocytskast
• Prostata: BPH, prostatit, cancer
• Trauma: Kateter, ingrepp, skada
• Träningsinducerad: Tillfällig, läker 24–48 timmar

Icke-blod pigmentorsaker

• Myoglobinuri: Rhabdomyolys (trauma, ansträngning, läkemedel) – te-färgad, +myoglobin, -erytrocyter
• Porfyri: Portvin-färgad urin, neuroviscerala anfall
• Hemoglobinuri: Intravaskulär hemolys (malaria, transfusionsreaktion, PNH)

När man ska söka vård

• Ingen identifierbar kost/läkemedelsorsak
• Består >48 timmar
• Associerade symptom (smärta, feber, urinförändringar)
• Riskfaktorer: ålder >40, rökning, kemisk exponering, hereditet
• Synliga koagel

Utredning

1. Urinstatus + mikroskopi (erytrocyter vs pigment)
2. Urinodling
3. Bildgivning (CT urografi, US)
4. Cystoskopi (vid riskfaktorer)

Rosa urin är ett tecken – inte en diagnos. Tidig utvärdering skiljer benign från malign.