Proteinnivåer i urin: Normala referensvärder, typer och klinisk betydelse

Urinär proteinutskiljande speglar glomerularfiltrationsbarriärens integritet och tubulär återabsorptionskapacitet. Normal: <150 mg/dygn (eller <30 mg/g kreatinin, <10 mg/dL på dipstick). "Spår" på dipstick (~10–20 mg/dL) kan vara normal.

Klassificering av proteinuri

Typ	Mechanism	Typisk proteinutskiljande	Orsaker
Glomerulär	Barrärskada (förlust av storleks/laddningsselektivitet)	Selektiv (albumin) → icke-selektiv (alla proteiner)	Diabetisk nefropati, FSGS, membranös, IgA-nefropati, lupus, amyloidos
Tubulär	Nedsatt proximalt tubulärt återupptag av LMW-proteiner	Lågt molekviktiga (β2-mikroglobulin, NAG, RBP)	Interstitiell nefrit, ATN, Fanconis syndrom, läkemedel (aminoglykosider, tenofovir), tunga metaller
Överflöde	Överflöd av plasmatiska LMW-proteiner övervälder tubulärt återupptag	Bence Jones (fria lätta kedjor), myoglobin, hemoglobin	Multipel myelom, rhabdomyoly, hemolys
Postrenal	Urinvägsinflammation/infektion	Varierande	UVI, prostatit, stenar, tumörer

Speciella mönster

Ortostatisk proteinuri: Proteinuri stående, frånvarande liggande. Benignt, unga män. Bekräftas med delad urin (dag/natt).
Transient proteinuri: Feber, ansträngning, stress, kyla, anfall. Upphör när utlösaren tas bort.
Mikroalbuminuri (30–300 mg/g kreatinin): Tidig diabetisk nefropati, hypertensiv nefroskleros, kardiovaskulär riskmarkör.

Diagnostik

Bekräfta med Urin Protein-Kreatinin Kvot (UPCR) eller 24-timmarsinsamling (guldstandard).
Urininstatus + mikroskopi (cylindrar, celler).
S-kreatinin, eGFR, albumin, lipider, glukos, ANA, komplement, SPEP/UPEP vid indikation.
Njurultraljud; biopsi vid nefrotiskt syndrom, snabbt progressiv GN, systemisk sjukdom.

Behandling

ACE-hämmare/ARB (hjärnsten: ↓intraglomerulärt tryck, ↓proteinuri, njurskydd).
SGLT2-hämmare (empagliflozin, dapagliflozin) – ↓proteinuri, kardiorenalt skydd.
BT-mål <130/80; glykemisk kontroll; statin; kost (måttlig protein, lågt natrium).
Immunsuppression vid primära glomerulära sjukdomar.

Proteinuri är en markör och medierare av njur- och kardiovaskulär skada. Tidig upptäckt och behandling förändrar sjukdomsförloppet.

Urinterapi