Brun urin kan kännas oroande, men i de flesta fall finns det en ofarlig förklaring. Urinens färg påverkas av allt från hur mycket vätska du druckit till vad du ätit och vilka läkemedel du tar. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till brun urin – och när det kan vara dags att kontakta vården.
När kroppen saknar vätska produceras mindre urin, som samtidigt blir mer koncentrerad. Det gör att urinen får en mörkare, ibland brunaktig nyans. Oftast räcker det med att dricka mer vatten för att färgen ska återgå till det normala.
Vissa läkemedel, exempelvis vissa antibiotika, kan ge urinen en brun ton. Detta är en ofarlig biverkning som normalt försvinner när behandlingen avslutas. Kontakta ändå din läkare om du är osäker på om ett läkemedel kan ligga bakom.
Leverbesvär kan leda till att gallpigment ansamlas i blodet, vilket kan färga urinen brun. Detta kan vara ett tecken på en allvarligare sjukdom, särskilt om det åtföljs av gulfärgad hud eller ögonvitor (gulsot), trötthet eller buksmärtor. Sök vård om du misstänker att levern är påverkad.
Njurarna har i uppgift att filtrera bort avfallsprodukter från blodet. Fungerar de inte som de ska kan dessa ämnen samlas i urinen och ge den en brun färg. Nedsatt njurfunktion bör alltid utredas av läkare.
Födoämnen som rödbetor, rabarber och vissa baljväxter kan tillfälligt påverka urinens färg. Detta är helt ofarligt och går över inom kort efter att du slutat äta livsmedlet i fråga.
Hård fysisk träning eller muskelskador kan leda till att proteinet myoglobin frisätts i blodet och passerar ut via urinen, vilket ger den en brunaktig färg. Tillståndet brukar gå över inom några dagar, men vid kraftiga besvär bör du söka vård, eftersom stora mängder myoglobin kan belasta njurarna.
Under graviditeten förändras hormonbalansen i kroppen, vilket kan påverka urinens färg. Detta är oftast ofarligt och normaliseras efter förlossningen. Det ökade vätskebehovet under graviditeten kan också spela in.
Kontakta läkare om den bruna färgen kvarstår i flera dagar trots ökat vätskeintag, eller om du samtidigt upplever symtom som gulsot, feber, smärta, illamående eller svaghet. En läkare kan undersöka orsaken och, vid behov, rekommendera rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online