Att se blod i urinen – oavsett om synlig (makroskopisk hematuri) eller bara upptäckt på stickprov (mikroskopisk hematuri) – är aldrig normalt. Hos en 40-årig man är differentialdiagnosen bred, från godartat till livshotande.
Vanliga orsaker
- Urinsvägsinfektion (URI): Ofta med dysuri, frekvens, brådska. Mindre vanligt hos män än kvinnor – när det inträffar, överväg anatomisk avvikelse.
- Njurstenar: Klassisk kolikartad flanksmärta strålande mot grön; hematuri är utmärkande.
- Bening prostatahyperplasi (BPH): Förstorat prostata komprimerar urinrör; kan orsaka mikroskopisk eller makroskopisk hematuri.
- Prostatacancer: Måste uteslutas – PSA, DRE, eventuellt MRI/biopsi.
- Blåscancer: Smärtfri makroskopisk hematuri hos >40-årig rökare = blåscancer tills motsatsen visats. Cystoskopi + cytologi krävs.
- Njursjukdom: Glomerulonefrit, IgA-nefropati, polycystisk njursjukdom – ofta med proteinuri, hypertoni, eller njurfunktionsnedsättning.
- Trauma: Nyligen flank/bukskada, kateterisering, intensiv motion (motion-inducerad hematuri).
- Läkemedel: Antikoagulantia (warfarin, DOAC), trombocyaggregationshämmare, vissa antibiotika, cytostatika.
- Systemiska tillstånd: Vaskulit, sickle cell anlag/sjukdom, blödningssyndrom, endometrios (sällan hos män men möjligt hos trans män).
Diagnostisk arbetsuppe
- Urinstatus + Mikroskopi: Bekräfta erytrocyter, kolla leukocyter, cylinderer, kristaller.
- Urinodling: Uteslut infektion.
- Bilddiagnostik: CT-urogram (guldstandard för stenar, massor, urotheliala förändringar) eller njurultraljud (strålningsfritt, mindre känsligt för små tumörer).
- Cystoskopi: Direkt visualisering av urinröret och blåsa – avgörande för blåscancerscreening.
- Blodprover: Hb, kreatinin, PSA, koagulationsstatus vid behov.
Slutsats
All hematuri hos vuxen man motiverar urologisk utredning. Även om det läker sig, måste den underliggande orsaken identifieras. Tidig upptäckt av urologisk malignitet räddar liv.
