1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Inre blödning efter blåspunktering: Svårighetsgrad, tecken och akut hantering

Sammanhang

Blåspunktering kan inträffa vid suprapubik kateterisering, cystoskopi, TURBT, beckkirurgi eller trauma (beckfraktur, penetrerande skada). Blåsans rika vaskulära plex kan ge betydande blödning.

Faktorer som bestämmer svårighetsgrad

  • Kärlskada: Slemhinna/underlagshinna-blödning (vanligtvis självbegränsad) vs. artärgren (blåskärl) eller venös plexus-ruptur.
  • Blåsdistension: En full blåsa tamponaderar blödning; dekompression (kateterisering) kan avslöja hemorragi.
  • Koagulopati/antikoagulation: Ökar blodförlusten exponentiellt.
  • Associerade skador: Beckfraktur, uterus/vagina-ruptur, rektumskada.

Klinisk presentation

  • Makroskopisk hematuri: Ljust rött blod/koagel i kateterpåse eller avlad urin.
  • Hypovolemiska tecken: Takykardi, hypotension, försmält pulstryck, kalla extremiteter, förändrad medvetandestatus.
  • Buktecken: Distension, ömhet, peritoneala tecken (vid extraperitoneell ruptur med blodutbredning).
  • Kateterutflöde: Plötslig ökning av blodigt utflöde; koagelretention som orsakar obstruktion.

Omedelbar hantering

  1. Resuscitation: Storborstig IV-åtgång, kristalloide bolus, typning & screening/korsmatchning, tranexamsyra (1 g IV) vid trauma.
  2. Kontinuerlig blåspolning (CBI): 3-vägs Foley, stor borst (22–24 Fr), fysiologisk koklösning med hastighet för att hålla utflödet ljusrosa. Förhindrar koagelretention.
  3. Övervakning: Serier Hb, vitalparametrar, diures, koagulationsprover.
  4. Bilddiagnostik: CT-cystografi (kontrast via kateter) för att definiera skadegrad (AAST) och utesluta extraperitoneell/intraperitoneell utläckage.

Definitiv behandling

  • Grad 1–2 (slemhinna/underlagshinna): CBI + observation; de flesta löser sig på 3–7 dagar.
  • Grad 3–4 (fullväggs ± extraperitoneell): CBI + Foley-drainage; vid persistent blödning >7–10 dagar eller hemodynamisk instabilitet → angiografisk embolisation (superselektiva blåskärl) eller kirurgisk reparation (laparoskopisk/öppen).
  • Grad 5 (komplex/vaskulär pedikel): Akut kirurgi ± embolisation.

Varningstecken för eskalering

  • Transfusionsbehov >2 enheter ERC.
  • Persistent hemodynamisk instabilitet trots resuscitation.
  • Koagelretention som kräver upprepad polning/evakuering.
  • Expanderande beckhematom på bilddiagnostik.

Slutsats: De flesta iatrogena blåspunkteringar är lindriga. Men vilken hemodynamisk instabilitet eller persistent stor blödning som helst kräver akut urologi/IR/kirurgisk inblandning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online