En axon (nervfiber) är den enda, typiskt långa projektionen av en neuron som leder elektriska impulser (aktionspotentialer) bort från cellkroppen (soma) till målceller. Dess integritet definierar neural kretsfunktion.
Viktiga strukturella drag
- Axon hillock: Integrationszon; lägsta tröskel för aktionspotentialinitiering (hög Naᵥ-kanaltäthet).
- Initial segment: Intill hillock; aktionspotentialgenerering.
- Myelinskärm: Schwannceller (PNS) / oligodendrocyter (CNS) omsluter axon i lipidrika lager → saltatorisk konduktion.
- Ranviers noder: Luckor mellan myelinssegment; spänningsberoende Na⁺/K⁺-kanaler koncentrerade → aktionspotential "hoppar".
- Axonterminaler (Terminala boutons): Presynaptiska ändar innehållande synaptiska vesiklar med neurotransmittor.
Funktionella egenskaper
- Konduktionshastighet: Myeliniserade: 50–100 m/s; Omyeliniserade: 0,5–2 m/s.
- Diameter: Större diameter → snabbare konduktion (lägre axial resistans).
- Allt-eller-ingenting: Aktionspotentialamplitud konstant; frekvens kodar intensitet.
- Riktning: Ortodromisk (soma → terminal); antidromisk möjligt experimentellt.
Axonalt transport
- Anterograd (kinesin): Vesiklar, mitokondrier, proteiner från soma → terminal.
- Retrograd (dynein): Endosom, signalmolekyler (NGF, virus) från terminal → soma.
Klinisk relevans
- Demyelinisering (MS, Guillain-Barré) → konduktionsblock, försening.
- Axonopati (diabetes, kemoterapi, trauma) → Wallerians degeneration.
- Nervkonduktionsstudier (NCS) bedömer axonal integritet.
Axonen är neuronens utgångskabel; dess integritet definierar neural kretsfunktion.