Vad kännetecknar mjältbrand? Symtom, smittvägar och behandling

Mjältbrand (anthrax) är en allvarlig infektionssjukdom som drabbar både djur och människor. Sjukdomen orsakas av bakterien Bacillus anthracis och kan ta sig flera olika kliniska uttryck beroende på hur smittan sker. Här går vi igenom sjukdomens orsak, patogenes, symtom, diagnostik, behandling samt förebyggande åtgärder.

Orsakande agens

Sjukdomen framkallas av Bacillus anthracis, en grampositiv, stavformad och sporbildande bakterie.

Geografisk utbredning

Mjältbrand förekommer världen över, även om risken är störst i områden med omfattande jordbruk och begränsad kontroll av animaliska produkter.

Patogenes

Bakteriens sporer är extremt motståndskraftiga mot yttre påverkan och kan överleva i marken i decennier. Vid inhalation fagocyteras sporerna av alveolära makrofager, varpå de utvecklas till vegetativa former. Bakterierna förökar sig och producerar toxiner som orsakar vävnadsförstörelse och ödem. De viktigaste toxinerna är:

• Letalt toxin: hämmar proteinsyntesen i cellerna.
• Ödemtoxin: ökar den kapillära permeabiliteten, vilket leder till vätskeansamling i vävnaderna.

Kliniska former och symtom

Hudmjältbrand (kutan mjältbrand)

Den vanligaste formen uppstår oftast på exponerade hudområden som ansikte, hals, underarmar och händer. En liten, smärtfri papel utvecklas successivt till ett svart, nekrotiskt sårskorpeschar (eschar). Regional lymfkörtelförstoring och lindriga allmänna symtom kan förekomma. Vid tidig och korrekt behandling är dödligheten låg.

Lungmjältbrand (inhalationsmjältbrand)

Inhalerade sporer kan ge upphov till lungmjältbrand. Symtomen liknar ofta samhällsförvärvad lunginflammation, med feber, frossa, muskelvärk, hosta och andnöd. Röntgen av bröstkorgen kan visa utvidgning av mediastinum. Sjukdomsförloppet kan snabbt försämras med septisk chock som följd, och dödligheten är hög.

Mag-tarm-mjältbrand

Intag av kött kontaminerat med bakterien kan ge mag-tarmsymtom som illamående, kräkningar, buksmärtor och diarré. En toxemi kan utvecklas och leda till chock. Denna form är sällsynt, men dödligheten är hög.

Meningit

I sällsynta fall når sporerna det centrala nervsystemet och orsakar hjärnhinneinflammation. Typiska symtom är huvudvärk, stel nacke, illamående, kräkningar, förvirring och krampanfall. Obehandlad är dödligheten mycket hög.

Diagnostik

Diagnosen grundas på kliniska fynd, laboratorieundersökningar och epidemiologisk information. Vanliga laboratoriemetoder innefattar:

• Gramfärgning och odling från hudförändringar eller kroppsvätskor
• PCR-analys (polymeraskedjereaktion) för att påvisa DNA från Bacillus anthracis
• Serologiska tester för att detektera antikroppar mot Bacillus anthracis

Behandling

Framgångsrik behandling bygger på tidig diagnos och snabb insättning av lämpliga antibiotika. Antibiotika som verkar mot Bacillus anthracis inkluderar:

• Penicillin
• Doxycyklin
• Ciprofloxacin
• Vankomycin

Förebyggande åtgärder

Risken för mjältbrandsinfektion kan minskas genom flera strategier:

• Vaccination: Vaccin finns för personer med hög exponeringsrisk, exempelvis militär personal, laboratoriepersonal och veterinärer.
• Personlig skyddsutrustning: Använd lämpligt skydd och skyddskläder vid hantering av material som kan vara kontaminerat.
• Miljökontroll: Korrekt hantering av kadaver från smittade djur samt dekontaminering av förorenade områden.

Epidemiologi

Mjältbrand är i första hand en djursjukdom, men kan även smitta människor. Infektion sker oftast genom kontakt med sjuka djur eller animaliska produkter såsom ull, hudar och kött. Smitta kan även ske genom inhalation av sporer eller via intag av kontaminerat vatten eller livsmedel. Medvetenhet om smittvägarna är avgörande för att skydda både människor och djur.