Bacillus anthracis sporer är den dormanta, infektiösa formen av antraxbakterien. Deras extrema motståndskraft gör dem till ett potent biothreat och en persistent miljöfara.
Viktiga egenskaper
- Hettbeständighet: Överlever kokning (100°C) i minuter; kräver autoklavering (121°C, 15–30 min) för pålitlig inaktivering.
- Kemisk resistens: Resistenta mot etanol, formalin, fenol; känsliga för hypoklorit (0,5%), peressigsyra, glutaraldehyd.
- Strålningsresistens: UV och gamma-strålning kräver höga doser för dödande.
- Miljövaraktighet: Livskraftiga i decennier till sekel i jord (antrax "sporbankar" i endemiska områden).
- Aerosolisering: 1–1,5 µm storlek idealisk för djup lungdeponering; lätt vapeniserad.
Patogenes
Inhalation → alveolära makrofager fagocytoser sporer → transport till mediastinala lymfkörtlar → utspiring → vegetativa bakterier producerar letalt toxin (PA+LF) och ödemtoxin (PA+EF) → blödande mediastinit, septisk chock, död.
Dekontaminering
- Spraya 0,5% natriumhypoklorit + 0,1% NaOH (pH 10–11) med 30–60 min kontaktid.
- HEPA-filtration för luftbehandlingssystem.
Förståelse för sporbiologi är kritisk för biovärn, veterinär kontroll i endemiska regioner, och laboratoriesäkerhet.
