Malaria är en av världens mest angelägna hälsoutmaningar och drabbar miljontals människor varje år. Här går vi igenom de viktigaste fakta om sjukdomen – från hur den sprids till hur världens hälsoorganisationer arbetar för att bekämpa den.
Malaria är en av världens dödligaste infektionssjukdomar. Under 2020 krävde den uppskattningsvis 627 000 människoliv, varav majoriteten var barn under fem års ålder i Afrika söder om Sahara.
Sjukdomen förekommer främst i tropiska och subtropiska regioner i Afrika, Asien och Amerika. Över 100 länder är drabbade, och under 2020 registrerades cirka 241 miljoner nya fall världen över.
Trots att malaria ofta beskrivs som en myggburen sjukdom överförs den specifikt av kvinnoindivider av Anopheles-myggor. När en infekterad mygga biter en person förs malariaparasiter (Plasmodium-arter) in i blodomloppet.
Inne i människokroppen genomgår malariaparasiterna en komplex livscykel. De infekterar och mognar i de röda blodkropparna, vilket utlöser klassiska symtom som feber, frossa och kraftig trötthet.
Vissa parasitarter, Plasmodium vivax och Plasmodium ovale, kan ligga vilande i levern i månader eller till och med år. Det innebär att sjukdomen kan blossa upp igen med nya feberepisoder långt efter den ursprungliga infektionen.
Parasiternas förmåga att utveckla resistens mot malariamediciner hotar behandlingens effektivitet. Detta understryker vikten av tidig diagnos, korrekt behandling och strategier för att bromsa resistensutvecklingen.
Också myggorna själva anpassar sig. Resistens mot de insektsgifter som används i myggbekämpningen gör det allt svårare att förebygga smitta.
Barn under fem år drabbas oproportionerligt hårt. De löper större risk att insjukna svårt, utveckla komplikationer och avlida i sjukdomen.
Malaria lägger en betydande börda på hälso- och sjukvårdssystemen i drabbade regioner. Ökade sjukhusinläggningar belastar resurserna och begränsar tillgången till annan viktig vård.
Sjukdomen får långtgående effekter på samhället: produktiviteten minskar, skolgången störs och ekonomisk tillväxt hämmas. På så sätt bidrar malaria till att befästa fattigdomen i endemiska länder.
Artemisininbaserade kombinationsterapier (ACT) är idag förstahandsbehandlingen mot malaria. Genom att kombinera flera olika läkemedel ökas effekten och resistensutvecklingen fördröjs.
Betydande framsteg har gjorts när det gäller förebyggande åtgärder, bland annat impregnerade sängnät, besprutning av innerväggar samt säsongsbaserad kemoprofylax. Dessa insatser har bidragit till att minska både antalet fall och dödsfall i många områden.
Världshälsoorganisationen (WHO) har som mål att utrota malaria globalt. Arbetet fokuserar på att skala upp prevention och behandling, stärka övervakningssystem samt främja forskning kring nya verktyg i kampen mot sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online