Blodprov utgör en viktig del i arbetet med att upptäcka cancer och andra sjukdomar. Resultat som avviker kraftigt från normalvärden ger din läkare värdefull information och hjälper hen att bättre förstå din hälsosituation. Men även normala provsvar har ett informativt värde. Det finns dock inget enskilt blodprov som entydigt kan visa om du har cancer eller inte. Det är fullt möjligt att ha cancer trots helt normala blodvärden.
Som Mayo Clinic har påpekat kan din läkare beställa blodprov av flera olika skäl – bland annat för att bedöma hur väl dina organ fungerar. Det är också viktigt att komma ihåg att vissa cancerformer inte går att upptäcka med blodprov. Prostatacancer som är begränsad till prostatan visas till exempel sannolikt inte i ett vanligt blodstatusprov, och kanske inte ens i ett PSA-test (test av prostatacancermarkör). Din läkare rekommenderar därför alltid minst en ytterligare undersökning, oftast en vävnadsbiopsi med tunn nål, innan prostatacancer kan fastställas. En sådan biopsi är relativt smärtfri och utförs vanligtvis på mottagningen.
Ett av de mest använda blodproven är blodstatus, CBC (Complete Blood Count), som visar de relativa mängderna av olika blodceller i ett prov. Har du för många eller för få celler av vissa typer tyder det på att ytterligare diagnostiska undersökningar behövs, till exempel en benmärgsbiopsi. Ett blodstatusprov bekräftar dock inte att du är cancerfri – inte ens för de cancerformer som brukar synas i ett blodprov.
En annan vanlig analys är testning av blodproteiner, som kan hjälpa läkaren att upptäcka onormala proteiner, så kallade immunglobuliner. Förhöjda nivåer av immunglobuliner kan tyda på multipelt myelom (benmärgscancer). Nivåerna kan dock vara förhöjda av flera andra skäl också. Finns det andra faktorer som tyder på cancer krävs ytterligare undersökningar – även om dina blodproteinvärden är helt normala.
Efter blodprov som visar onormala celler, avvikande blodvärden eller förhöjda immunglobulinnivåer beställer läkaren fler tester innan någon diagnos kan ställas. Urincytologi (en undersökning av urinprov) kan avslöja cancer i urinblåsan, urinvägarna eller njurarna. Tumörmarkörstester kan också bidra till att bekräfta eller avfärda misstanke om cancer, men inte heller dessa ger definitiva svar. Precis som en detektiv samlar din läkare in bevis som tillsammans leder fram till en diagnos. Inget enskilt test kan avgöra om cancer finns eller inte.
Även när din läkare dragit slutsatsen att du har – eller inte har – en viss cancerform kan det vara klokt att begära ett andra yttrande från annan vårdpersonal eller ett cancercentrum. Ofta vill den nya vårdgruppen göra samma undersökningar igen, inklusive upprepade blodprov. Olika laboratorier kan nämligen dra olika slutsatser. Dessutom kan en annan patolog tolka mikroskopibilder från biopsier på olika sätt, vilket kan leda till att en ny vårdgrupp rekommenderar en annan behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online