Strålbehandling används ofta före operation för att krympa tumörer, eller efter operation för att döda kvarvarande cancerceller. Behandlingen riktar kraftfulla röntgenstrålar med hög energi mot cancerområdet och dödar cellerna där. De flesta tolererar behandlingen väl, och vissa personer får inga biverkningar alls. Obehagliga besvär kan oftast behandlas, men många effekter uppstår inte direkt.
Det finns flera långsiktiga effekter av strålbehandling som kan visa sig flera år senare, och ibland varar dessa besvär under lång tid. Här går vi igenom de vanligaste långtidseffekterna och vad du kan göra åt dem.
Strålningen skadar inte bara cancerceller utan även friska celler i det behandlade området. Detta kan leda till långsiktiga effekter i den del av kroppen som behandlats. Vätska kan ansamlas och kroppsdelar kan svullna. Strålning mot bröstet kan påverka hjärta och lungor eller orsaka ärrbildning som begränsar din rörlighet. Strålning mot buken kan i sin tur ge problem med urinblåsan.
Blodkärl som skadas av strålning kan orsaka förändringar i hjärnvävnadens vita substans flera år efter avslutad behandling. I värsta fall kan hjärnvävnad dö. Den normala funktionen i det bestrålade området kan förändras, minnet kan försämras, personligheten kan förändras eller intellektet kan minska. Ibland krävs kirurgi för att avlägsna död vävnad, och patienter kan behöva steroidbehandling som minskar vävnadssvullnad.
Strålning kan störa kroppens hormonbalans. Det kan påverka sköldkörteln, förmågan att reglera vätskebalansen, sockeromsättningen och fertiliteten. Libidot kan minska, vilket innebär att sexlusten försvinner. Hos kvinnor kan strålbehandling även utlösa tidig menopaus.
Den vanligaste långsiktiga effekten av strålbehandling är trötthet. Tröttheten kan börja redan under behandlingen och bestå i flera år efter att behandlingen avslutats. Den exakta orsaken har ännu inte fastställts, men många läkare tror att tröttheten beror på en långsammare ämnesomsättning, eftersom kroppens metaboliska energi används till att reparera den vävnad som skadats av strålningen. Även år efter behandlingen kan du känna dig utmattad, sakna energi och ha svårt att klara även de enklaste sysslorna.
Skador på vävnader nära det bestrålade området kan uppstå. Flera år efter behandlingen kan kortandetag och andningssvårigheter bero på lungor som skadats under strålbehandlingen. Nedsatt rörlighet i nacke och armar, sväljproblem samt tandproblem till följd av muntorrhet är alla möjliga konsekvenser av skador på vävnader och körtlar.
Läkemedel, syrgas, akupressur, akupunktur och andningsövningar kan lindra dessa symtom. Läkare kan bland annat förskriva Amifostine vid muntorrhet, kortison för att minska inflammation som orsakar kortandetag och nedsatt rörlighet, Palifermin för att förebygga och behandla sår i munnen samt Misoprostol för att läka inflammation och sår.
Efter hand kan ett bröst som behandlats med strålning se annorlunda ut än det andra. Det obehandlade bröstet hänger oftast lägre och blir tyngre än det behandlade. Förändringar i hudens utseende, såsom färg- och strukturförändringar, kan också förekomma i det behandlade området.
Det finns en risk att nya cancerformer utvecklas efter strålbehandling. Leukemi kan till exempel uppstå, och risken är störst fem till nio år efter avslutad behandling. Många andra cancerformer visar sig dock inte förrän tio år eller mer efter behandlingen. Därför är regelbundna kontroller hos vården viktiga under lång tid efter avslutad strålbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online