Magsäckscancer – diagnos, behandling och förebyggande råd

Även om antalet fall av magsäckscancer har minskat över tid dör fortfarande tusentals människor av sjukdomen varje år. Män drabbas betydligt oftare än kvinnor, och diagnosen ställs vanligtvis i åldern 40–70 år. Magsäckscancer kan vara svår att upptäcka enbart genom en fysisk undersökning, men uppmärksamhet på kroppens signaler och god kännedom om riskfaktorer underlättar tidig upptäckt – vilket i sin tur avsevärt ökar möjligheterna till framgångsrik behandling.

Riskfaktorer

Magsäckscancer hänger oftast samman med andra magåkom som ofta har en ärftlig bakgrund. Följande tillstånd är starka tecken på en ökad benägenhet att utveckla sjukdomen:

• Kronisk atrofisk gastrit
• Gastrisk metaplasi
• Infektion med bakterien Helicobacter pylori
• Ärftlig icke-polypos kolorektal cancer (Lynch syndrom)
• Familjär adenomatös polypos (FAP)

Utöver de medicinska faktorerna spelar livsstilen en viktig roll. Högt alkoholkonsumtion, ett högt intag av rökt, saltad eller inlagd mat, låg konsumtion av frukt och grönsaker samt tobaksrökning har alla kopplats till ökad risk för magsäckscancer.

Fysiska förändringar och symtom

Många personer har få eller inga symtom alls i sjukdomens tidiga skede, vilket gör tidig upptäckt svår. Fysiska tecken som kan förekomma är utspänd buk, en palperbar knöl i magen eller en förstorad lever. Om något av dessa tecken uppträder, särskilt i kombination med ovan nämnda riskfaktorer, bör en fysisk undersökning och ytterligare tester genomföras.

Viktminskning utan förklarbar orsak, buksmärta, illamående och kräkningar samt symtom som liknar magsår kan alla vara tecken på magsäckscancer i ett sent skede. Upplever du dessa besvär bör du söka vård så snart som möjligt.

Diagnostiska undersökningar

Det finns flera diagnostiska metoder tillgängliga. Läkaren kan inleda med en bariumsväljning, eftersom denna undersökning är icke-invasiv och relativt billig, samtidigt som den ger god vägledning om vidare utredning behövs.

Gastroskopi (EGD)

Den vanligaste och mest avgörande undersökningen vid misstanke om magsäckscancer är esofagogastroduodenoskopi, ofta kallad gastroskopi eller EGD. Med hjälp av endoskopet kan läkaren direkt inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen, samt ta vävnadsprov (biopsier) för mikroskopisk analys. Detta gör metoden mycket träffsäker vid diagnos.

Endoskopiskt ultraljud och stadieindelning

Om cancer påvisas görs nästa steg ofta ett endoskopiskt ultraljud. Denna undersökning används för att fastställa tumörens stadium, det vill säga hur långt sjukdomen spridit sig i buken. Cancer indelas i fem stadier: stadium noll innebär att inga cancerförändringar påvisats, medan stadium 4 innebär att cancern invaderat andra organsystem.

Behandling

Det finns flera behandlingsalternativ, som ofta kombineras för att uppnå bästa möjliga resultat:

• Strålbehandling: Strålning riktas mot området där cancertumören sitter. Lokal behandling av magsäckscancer har visat måttlig framgång.
• Kemoterapi: Intravenös behandling där kraftfulla läkemedel ges för att angripa cancercellerna i hela kroppen.
• Kirurgi: Operation kan innebära att tumören eller delar av magsäcken tas bort. I vissa fall är dock kirurgi inte möjlig, beroende på cancerens placering och tillväxtmönster.

Förebyggande åtgärder

Eftersom vissa former av cancer är ärftliga och går igen i släkten är det mycket viktigt att känna till sin familjehistoria. Att kartlägga vilka sjukdomar som förekommer bland dina släktingar hjälper dig att bättre kunna bedöma din egen risk. Att dessutom vårda sin hälsa och leva ett näringsrikt liv med vitaminer, mineraler och kosttillskott stärker kroppens eget försvar mot sjukdom.