Multipelt myelom är en cancerform som utgår från plasmaceller. Benmärgen – den svampiga delen inuti benen – producerar vita blodkroppar som bekämpar infektioner. Plasmaceller är en särskild typ av vita blodkroppar som bildar antikroppar mot främmande ämnen, exempelvis bakterier. Vid multipelt myelom börjar en enskild plasmacell växa okontrollerat och skapar identiska kopior av sig själv samt identiska antikroppar, så kallade paraproteiner, som skadar kroppen.
Personer med multipelt myelom har ett nedsatt immunförsvar av två skäl. För det första kan de identiska plasmacellerna inte bekämpa infektioner eftersom deras antikroppar är onormala. För det andra hindrar den okontrollerade tillväxten av plasmaceller bildningen av andra typer av vita blodkroppar i benmärgen som behövs för att bekämpa infektioner. Det gör att personer med multipelt myelom är extra känsliga för förkylningar, lunginflammation och urinvägsinfektioner. När de blir sjuka svarar de inte alltid på medicinering, och återhämtningen tar ofta längre tid.
Benets celler arbetar normalt tillsammans för att upprätthålla en optimal struktur: osteoklaster bryter ner gammalt benvävnad, medan osteoblaster bygger ny. Vid multipelt myelom arbetar dock osteoklasterna snabbt med att bryta ner benet, medan osteoblasterna inte hinner bygga upp ny benvävnad. Resultatet blir en utbredd skelettnedbrytning. Kalcium som läcker ut ur skelettet förs ut i blodbanan och hamnar till slut i urinen. Benen blir svaga, ömma och sköra, och risken för frakturer är betydande även vid mindre belastningar. I värsta fall kan benen brytas ned så mycket att ryggmärgen komprimeras – en akut medicinsk situation som kan leda till förlamning.
Paraproteiner från de cancersjuka plasmacellerna kan hitta vägen ut i njurarnas finmaskiga nätverk av blodkärl. Mindre partiklar passerar vidare till urinen; dessa paraproteiner, kallade Bence Jones-proteiner, används som en av flera diagnostiska markörer för multipelt myelom. Större paraproteiner kan däremot fastna i de ömtåliga blodkärlen och blockera passagen, vilket stänger av blodtillförseln och kan leda till njursvikt. Även infektioner, höga kalciumvärden (som följd av skelettnedbrytningen) och läkemedelsbehandling mot multipelt myelom kan bidra till att njurarna slutar fungera.
De onormala plasmacellerna producerar stora mängder paraproteiner som till slut samlas i blodbanan. Blodet blir därmed allt mer koncentrerat och trögflytande. Hjärtat måste då arbeta betydligt hårdare för att pumpa det tjocka blodet genom cirkulationssystemet och ut till alla organ. Fortsätter denna överbelastning under lång tid finns risk att hjärtat inte längre orkar klara trycket, vilket kan resultera i hjärtsvikt.
Vid multipelt myelom kan smärtan vara ihållande, infektionerna frekventa och frakturerna skrämmande. Det finns idag flera behandlingsalternativ, men ingen botande behandling. Personer med multipelt myelom avlider förr eller senare, oavsett om orsaken är infektion eller organsvikt, och därför är det viktigt att planera för livets slut. Att i god tid samtala med familjen om vård i livets slutskede, ekonomi och andra praktiska frågor kan ge trygghet för både patienten och de anhöriga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online