Gallvägarna består av de organ som transporterar galla – en vätska som hjälper kroppen att smälta maten – från levern till tunntarmen. Enligt National Cancer Institute beräknades nästan 10 000 nya fall av cancer i gallvägarna diagnostiseras i USA under 2009, men endast cirka 3 000 av dessa rörde sig om gallblåscancer. Gallblåscancer är därmed en relativt ovanlig cancerform i landet.
Gallblåsan ligger under levern och lagrar galla, en vätska som hjälper kroppen att bryta ner fett. De flesta former av gallblåscancer utgår från slemhinnorna som klär gallblåsans insida, vilket gör sjukdomen till ett adenokarcinom – en cancertyp som börjar i körtelvävnad.
Gallblåscancer räknas ofta till cancersjukdomar i gallvägarna, tillsammans med cancer i gallgångarna, även kallad kolangiokarcinom (Chabner, Lynch och Longo, 2008). Vissa etniska grupper, exempelvis ursprungsbefolkningen i Amerika och latinamerikaner, har en högre förekomst av gallblåscancer, men orsakerna bakom detta är ännu inte helt klarlagda.
Risken att drabbas av gallblåscancer ökar bland annat vid tidigare gallstenssjukdom, polyper i gallblåsan, kronisk salmonellainfektion samt cystor i gallvägarna (Chabner, Lynch och Longo, 2008). Kvinnor drabbas oftare än män, och risken är högre hos kaukasier än hos afroamerikaner. Risken stiger dessutom med åldern.
Vanliga symtom är gulsot, feber och buksmärtor. Uppblåsthet är ett vanligt besvär, och illamående och kräkningar kan också förekomma. Eftersom symptomen är så diffusa kan gallblåscancer vara svår att upptäcka i tidigt skede. I sjukdomens tidiga fas finns ofta inga symtom alls.
Den enda botande behandlingen mot gallblåscancer är kirurgi, men färre än 30 procent av patienterna har en sjukdom som går att bota helt (Chabner, Lynch och Longo, 2008). När diagnosen väl har ställts rekommenderas vanligen en radikal kolecystektomi, det vill säga borttagning av gallblåsan tillsammans med minst två centimeter av den omgivande vävnaden i gallblåsans bädd. Lymfkörtlar tas också bort för att undersöka om sjukdomen har spridit sig. Om levern är påverkad avlägsnas den drabbade delen av levern.
För patienter vars cancer inte kan avlägsnas helt med kirurgi kan strålbehandling och kemoterapi ges för att kontrollera sjukdomen och lindra besvären. Stora cancercentra, bland annat Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York, utforskar biologiska läkemedel som påverkar cancercellernas förmåga att dela sig. Många större cancercentra erbjuder dessutom möjligheten att delta i kliniska studier.
Prognosen för patienter som opereras för gallblåscancer beror på hur långt sjukdomen har hunnit utvecklas. Hos patienter där tumören kan avlägsnas helt vid operationen är femårsöverlevnaden mellan 20 och 50 procent (Chabner, Lynch och Longo, 2008). De flesta fall av gallblåscancer upptäcks dock i ett sent skede på grund av de ospecifika symptomen, och prognosen är då ofta ogynnsam.
Eftersom gallblåscancer är en relativt ovanlig cancerform har det funnits få storskaliga kliniska prövningar. Den forskning som hittills genomförts har mestadels bedrivits vid enskilda institutioner med små patientgrupper, vilket begränsar kunskapsläget kring optimal behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online