Matstrupscancer uppstår i röret som förbinder halsen med magsäcken. När du sväljer mat transporterar matstrupen den ner till magen där den smälts. Cancer kan uppstå var som helst längs matstrupen. Sjukdomen är relativt ovanlig i USA, men betydligt vanligare i delar av Afrika och Asien.
Den exakta orsaken till sjukdomen är inte känd, men forskarna vet att cancer i matstrupen börjar när cellerna i slemhinnan drabbas av DNA-mutationer. Det leder till att cellerna delar sig och växer okontrollerat, vilket så småningom bildar en tumör. Tumörer i matstrupen kan ofta växa vidare och sprida sig till muskulaturen i halsen samt till andra delar av kroppen.
Matstrupscancer är vanligare hos patienter över 50 år. Åldern ökar risken att utveckla sjukdomen, det gör även ditt kön – män löper tre gånger större risk än kvinnor. Många vårdpersonal tror att kronisk irritation av matstrupen kan bidra till de DNA-mutationer som leder till cancer. Faktorer som alkoholkonsumtion, gallreflux, drickande av mycket heta vätskor, tuggtobak, konsumtion av livsmedel konserverade i lut, en kost fattig på grönsaker och frukt, rökning samt GERD (gastroesofageal refluxsjukdom) kan alla öka risken.
Vissa medicinska tillstånd bidrar till en ökad risk, bland annat:
Helicobacter pylori: en bakterieinfektion som oftast förknippas med magsår och gastrit.
HPV (humant papillomvirus): ett viralt tillstånd som höjer risken.
Achalasi: en sällsynt sjukdom som direkt påverkar matstrupens muskler.
Tylos: en sällsynt ärftlig sjukdom som orsakar inflammation i matstrupen.
Plummer-Vinsons syndrom: en sjukdom som kännetecknas av spröda fingernaglar, blodbrist och irritation i matstrupen.
Tidigare cancer i huvud eller hals.
Det finns flera olika typer av matstrupscancer, och cancern definieras av vilka celler som är involverade. Att veta vilken typ av cancer du har gör det möjligt att behandla sjukdomen på bästa sätt.
Adenokarcinom är den vanligaste formen av matstrupscancer i USA. Det börjar i körtelceller i matstrupen som utsöndrar slemsubstanser och förekommer oftast i den nedre delen av matstrupen.
Skivepitelcancer uppstår i mellersta delen av matstrupen och är den vanligaste typen i världen. Den utgår från de tunna, platta cellerna (skivepitelet) som klär matstrupens insida.
Bland mer sällsynta former återfinns melanom, lymfom, sarkom, småcellig cancer och korionkarcinom.
Kraftig alkoholkonsumtion, cigarrökning, användning av tuggtobak och intag av frätande ämnen (som lut) är stora riskfaktorer i USA. Kombinationen av kraftigt drickande och rökning ökar risken avsevärt.
I utvecklingsländer är de viktigaste riskfaktorerna ett återkommande intag av extremt heta drycker, regelbunden konsumtion av fermenterade grönsaker, näringsbrister (kopplade till brist på färska grönsaker och frukt) samt rökning och tuggtobak.
Det finns även miljömässiga riskfaktorer, exempelvis exponering för förbränningsapparater (som öppna spisar, element eller vedspisar), asbest eller perkloretylen – ett ämne som ofta används inom kemtvätt.
Det tillstånd som kallas Barretts esofagus är den enskilt största riskfaktorn. Tillståndet orsakas av kronisk GERD, där slemhinnan i matstrupen skadas av återkommande sura uppstötningar. Uppskattningsvis utvecklar cirka 10 procent av patienterna med GERD Barretts esofagus, och ungefär en procent av dessa patienter går vidare och utvecklar cancer i matstrupen. Övervikt och fetma ökar också risken för adenokarcinom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online