Helicobacter pylori är en bakterie som lever i magsäcken. Mycket många människor bär på bakterien utan att någonsin utveckla symtom – enligt Mayo Clinic lever nästan hälften av världens befolkning med H. pylori. Trots detta kan vissa individer drabbas av komplikationer, exempelvis magsår. Bakterien klassificeras dessutom som cancerframkallande och kan i vissa fall bidra till flera olika cancerformer.
H. pylori är en mycket motståndskraftig bakterie som klarar av att överleva i magsäckens sura miljö – något de flesta andra mikroorganismer inte förmår. Bakterien har nämligen utvecklat enzymet ureas, som omvandlar urea till ammoniak. Ammoniaken neutraliserar magsyran i bakteriens omedelbara närhet, vilket gör miljön gästfriare och gör det möjligt för H. pylori att kolonisera slemhinnan och leva kvar under lång tid.
Smitta sker framför allt via kontaminerat dricksvatten eller genom kontakt från mun till mun. Enligt National Cancer Institute sker de flesta infektioner redan i barndomen. Detta beror delvis på att smittfrekvensen är högre i utvecklingsländer, där barn ofta växer upp under ohygieniska förhållanden. Även om de flesta infektioner aldrig leder till sjukdom finns det väl dokumenterade kopplingar till magcancer och MALT-lymfom (lymfom i magsäckens lymfoida slemhinnevävnad), samt en möjligt förhöjd risk för bukspottkörtelcancer.
Det finns två huvudtyper av magcancer. Den ena formen, så kallad kardiacancer, uppstår i magsäckens övre del där magsäcken möter matstrupen. Den andra, icke-kardial magcancer, drabbar resten av organet. H. pylori är främst kopplad till den icke-kardiala formen. Enligt National Cancer Institute räknas en infektion med bakterien som en etablerad riskfaktor för att utveckla magcancer.
MALT-lymfom är en ovanlig cancerform som angriper magsäckens slemskikt och räknas som en variant av non-Hodgkin-lymfom. Sjukdomen utgår från B-lymfocyter, en typ av immunceller, som börjar dela sig okontrollerat i magsäckens slemhinna. Hos en frisk person förekommer dessa celler normalt inte i slemhinnan – deras uppkomst är en direkt följd av bakteriens kolonisering. Nästan alla patienter som utvecklar MALT-lymfom har en samtidig H. pylori-infektion. Enligt National Cancer Institute går många patienter dessutom i remission när de behandlas med antibiotika mot bakterien.
Forskning tyder också på att personer som drabbats av svåra magsår och behövt opereras löper en större risk att år senare utveckla bukspottkörtelcancer. Eftersom H. pylori ofta ligger bakom magsår har man misstänkt även ett samband mellan bakterien och denna cancerform. I en mindre studie från National Cancer Institute, omfattande 92 patienter med bukspottkörtelcancer, visade sig hela 65 procent bära på H. pylori. Testet utfördes visserligen efter diagnoserna, men forskarna drog ändå slutsatsen att det finns ett visst samband mellan cancern och bakterien.
Eftersom en H. pylori-infektion ofta saknar symtom upptäcks den ibland bara i samband med undersökningar av magsymtom. Kontakta vården om du lider av långvariga magbesvär, återkommande värk i övre delen av buken eller tecken på magsår. En enkel test kan påvisa bakterien, och behandling med antibiotika minskar risken för framtida komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online