Cancerscreening syftar till att upptäcka cancer eller förstadier till cancer i ett tidigt skede, när möjligheten till bot är som störst. Här får du en genomgång av hur en cancerscreening vanligtvis går till och vilka metoder som används inom vården idag.
Screeningen inleds ofta med en bedömning av din individuella risk att utveckla vissa cancerformer. Den baseras på faktorer som ålder, familjehistoria, livsstil och tidigare sjukdomshistorik. Resultatet avgör vilka tester som är lämpliga för dig och hur ofta de bör upprepas.
Regelbundna kroppsundersökningar hos vårdpersonal innefattar kontroll av ovanliga knutor, växtsätt eller förändringar i huden. En noggrann genomgång av din sjukdomshistorik görs också för att identifiera möjliga ärftliga cancersyndrom och andra riskfaktorer.
Bildgivande undersökningar används för att upptäcka avvikelser eller tumörer i kroppen. Vanliga exempel är:
Blodprov, urinprov och avföringsprover kan användas för att leta efter tumörmarkörer eller andra ämnen som kopplas till specifika cancerformer.
Vid endoskopi förs en tunn, flexibel slang med kamera in i kroppen för att undersöka inre organ. Vid behov kan läkaren samtidigt ta vävnadsprover, så kallade biopsier, för vidare analys.
För kvinnor utförs cellprov (PAP-prov) och gynekologiska undersökningar för att upptäcka livmoderhalscancer, livmodercancer och äggstockscancer så tidigt som möjligt.
Regelbundna självundersökningar av huden rekommenderas för alla. En hudläkare kan dessutom göra regelbundna hudkontroller för att upptäcka misstänkta födelsemärken eller hudförändringar i tid.
PSA-test, som mäter nivån av prostataspecifikt antigen i blodet, används för att screena män för prostatacancer.
De här testerna kontrollerar om det finns dolt blod i avföringen, vilket kan vara ett tidigt tecken på tjocktarms- eller ändtarmscancer.
Vid stark ansamling av cancer i släkten kan genetiska tester identifiera ärvda genmutationer som ökar cancerrisken. Det ger möjlighet till ökad övervakning och förebyggande åtgärder.
Vissa riktlinjer rekommenderar screening av flera organ samtidigt för personer med särskilda riskfaktorer eller för den som passerat en viss ålder.
I screeningtester som mammografi och CT används låg stråldos för att minimera strålningsbelastningen samtidigt som viktig information fångas upp. Därtill kan datorstödda detekteringssystem hjälpa radiologer att hitta avvikelser som annars kan vara svåra att se.
Det är viktigt att följa rekommenderade screeningsprogram och hålla regelbundna hälsokontroller hos vården för att öka chanserna till tidig upptäckt och lyckad behandling. Vilka tester du behöver och hur ofta de ska göras varierar beroende på dina individuella riskfaktorer och de riktlinjer som medicinska organisationer och vårdgivare har fastställt. Prata alltid med din läkare om vilken screening som passar just dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online