M1-njurcancer är en form av njurcancer som har spridit sig till avlägsna lymfknutor och andra organ i kroppen. Inom sjukvården klassificeras detta som stadium IV-njurcellscancer – sjukdomens mest avancerade fas. Beteckningen M1 syftar på förekomsten av fjärrmetastaser enligt det TNM-system som läkare använder för att beskriva cancerns utbredning. M1-njurcancer kan leda till allvarliga komplikationer och kräver snabb och noggrann medicinsk utredning.
Livsstilsrelaterade riskfaktorer för M1-njurcancer inkluderar fetma, rökning samt långvarig exponering för farliga kemikalier, exempelvis i arbetslivet. Även medicinska faktorer spelar roll. Hit hör von Hippel-Lindaus sjukdom, leiomyomatos, njuroncocytom, högt blodtryck, avancerad njursjukdom, ärftlig benägenhet för njurcancer samt användning av vissa läkemedel.
Vanliga symtom vid njurcellscancer är feber, nedsatt aptit, nattliga svettningar, oavsiktlig viktnedgång, blod i urinen (hematuri), smärta i sidan, lågt blodvärde (anemi) samt en kännbar knöl i flanken – området mellan bukens övre del och ryggen. Eftersom sjukdomen ofta inte ger några tydliga besvär i ett tidigt skede upptäcks den ibland först när den redan hunnit sprida sig.
Läkare ställer diagnosen M1-njurcellscancer genom en medicinsk undersökning i kombination med bilddiagnostik. Den fysiska undersökningen kan påvisa onormala knölar i buken. Bilddiagnostiska metoder som datortomografi (CT), ultraljud, magnetresonanstomografi (MRI) och positronemissionstomografi (PET) visar knölar i njuren samt tecken på att cancern spridit sig till lymfknutor och andra organ. Utifrån dessa fynd kan läkaren fastställa sjukdomens stadium och planera en individuell behandlingsplan.
Njurcellscancer behandlas med kirurgi, kemoterapi, strålbehandling, biologisk behandling och målriktad behandling. Genom kirurgi kan läkare ta bort cancertumören eller hela den drabbade njuren. Kemoterapi och strålbehandling dödar cancerceller med hjälp av läkemedel respektive strålning. Biologisk behandling stärker immunförsvarets förmåga att bekämpa cancern. Målriktad behandling gör det möjligt att föra ut cancerverkande läkemedel direkt till tumörområdet, vilket begränsar de biverkningar som systemiska behandlingar som kemoterapi ofta medför. Behandlingsvalet beror på tumörens utbredning, patientens allmäntillstånd och eventuella andra sjukdomar.
Enligt American Cancer Society lever 23 procent av personerna med stadium IV-njurcancer i fem år eller längre efter sin diagnos. Prognosen varierar dock från fall till fall och påverkas av faktorer som metastasernas placering, patientens hälsa i övrigt samt hur väl sjukdomen svarar på behandling. Framsteg inom immunterapi och målriktade behandlingar har dessutom förbättrat utsikterna för många patienter under senare år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online