Invasiv duktalkarcinom är den vanligaste formen av bröstcancer och står enligt Mayo Clinic för cirka 70 procent av alla fall. Cancersjukdomen utgår från cellerna i mjölkgångarnas innervägg och växer gradvis genom gångens vägg innan den sprider sig till det omgivande bröstvävnaden. Valet av behandling beror på flera faktorer, bland annat om cancercellerna har spridit sig utanför bröstet till andra delar av kroppen och huruvida tumören är hormonkänslig. Att bestämma rätt behandlingsstrategi kan vara svårt, därför rekommenderar Mayo Clinic att man alltid begär en andra bedömning från en specialist inom bröstcancer.
Lumpektomi innebär att tumören opereras bort tillsammans med en mindre mängd omgivande frisk vävnad, för att säkerställa att hela den elakartade förändringen avlägsnas. Denna metod är mest effektiv för mindre tumörer som enkelt kan skiljas från den omgivande vävnaden.
Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet tas bort. Vid en enkel mastektomi avlägsnas all bröstvävnad, inklusive mjölkgångar, lobuler och fettvävnad, medan en radikal mastektomi även innefattar musklerna i bröstkorgsväggen samt lymfkörtlarna i armhålan.
Om bröstcancer sprider sig till lymfkörtlarna kan den nå andra delar av kroppen via lymfvätskan. För att bedöma om cancern har spridit sig undersöker kirurgen först vilken lymfkörtel tumören tömmer sin lymfvätska i – den så kallade vaktlymfkörteln. Denna körtel tas bort och analyseras för förekomst av cancerceller. Hittas inga cancerceller är det troligt att övriga körtlar är friska och inte behöver avlägsnas. Visar däremot vaktlymfkörteln tecken på cancer avlägsnar kirurgen normalt även fler körtlar i armhålan.
Strålbehandling använder högdoserade energistrålar för att förstöra cancerceller. Den är en vanlig behandling efter lumpektomi vid tidigt upptäckt bröstcancer. Om du har genomgått mastektomi och tumören var större kan läkaren även rekommendera en strålbehandlingskur. Vanliga biverkningar är trötthet, svullen bröstvävnad och lymfödem, det vill säga svullnad i armen.
Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller. Kemoterapi rekommenderas ofta om risken för återfall är hög eller om cancern riskerar att sprida sig utanför bröstet. Din läkare kan också ge kemoterapi före operationen om tumören är stor; målet är då att krympa den så att den blir lättare att avlägsna. Har cancern redan spridit sig till andra delar av kroppen kan kemoterapi bromsa sjukdomen och lindra de symtom den orsakar.
Biverkningarna varierar beroende på vilket preparat som används. De vanligaste är håravfall, illamående, kräkningar, feber och försvagat immunförsvar.
Om din bröstcancer är känslig för hormonerna östrogen och progesteron finns behandlingar som reglerar hormonbalansen i kroppen. Detta kan förhindra att cancern återkommer eller kontrollera en cancer som redan har spridit sig.
Tamoxifen hindrar östrogen från att binda till östrogenreceptorerna på cancercellerna, vilket antingen dödar cellen eller hämmar dess tillväxt. Behandlingen passar både kvinnor före och efter menopausen. Preparaten anastrozol (Arimidex), letrozol (Femara) och exemestan (Aromasin) blockerar istället omvandlingen av androger till östrogen och är endast verksamma för kvinnor som passerat klimakteriet.
Riktade läkemedel är utvecklade för att angripa specifika avvikelser hos cancerceller. Flera preparat har godkänts för behandling av bröstcancer:
Herceptin (trastuzumab) verkar mot proteinet HER2, som styr tillväxt och överlevnad hos vissa bröstcancerceller, och kan förstöra detta protein. Avastin (bevacizumab) blockerar cancercellernas signaler som bildar nya blodkärl; utan blodförsörjning får tumören inte det syre och de näringsämnen den behöver för att överleva. Observera dock att Avastins godkännande för bröstcancer senare återkallats i flera länder, bland annat USA, eftersom studier inte visat tillräcklig klinisk nytta. Tykerb (lapatinib) riktar sig också mot HER2-proteinet och används hos kvinnor som inte svarat tillfredsställande på Herceptin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online