Om du har en förhöjd risk för bröstcancer kan din läkare ha rekommenderat tamoxifen som förebyggande behandling. Men en närmare titt på läkemedlets biverkningar kan få själva boten att kännas lika skrämmande som sjukdomen den ska förebygga. Beslutet kräver att du noggrant väger flera faktorer mot varandra för att avgöra om nyttan med tamoxifen verkligen överväger riskerna.
Tamoxifen är ett receptbelagt läkemedel som används mot bröstcancer genom att blockera kroppens östrogenreceptorer. Eftersom många bröstcancertumörer växer stimulerade av östrogen hämmar blockeringen hormonets effekt och därmed tumörtillväxten.
Förutom att läkemedlet ges till kvinnor som redan insjuknat i bröstcancer visade den stora amerikanska studien Breast Cancer Prevention Trial från 1990-talet att tamoxifen även kan förebygga sjukdomen hos kvinnor med förhöjd risk. Det används dessutom av kvinnor i remission för att minska risken för framtida återfall.
Eftersom tamoxifen kan orsaka allvarliga biverkningar är det bara vissa kvinnor som bedöms lämpliga för behandling. Grovt definierat gäller det kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer, men det finns flera specifika kriterier:
Bland riskfaktorerna finns tidigare bröstcancer, minst tre nära släktingar som haft sjukdomen, anlag för bröstcancergenen, mens som startade före 12 års ålder, inga barn eller första barn efter 30 års ålder samt menopaus som inträtt efter 55 års ålder.
De tänkbara biverkningarna kan skrämma många kvinnor från att påbörja behandling. Ett av de mest alarmerande resultaten i Breast Cancer Prevention Trial var att kvinnor som tog tamoxifen hade två och en halv gång högre risk att utveckla endometriecancer, det vill säga cancer i livmoderslemhinnan, jämfört med kvinnor som fick placebo. Det bör dock understrykas att även denna förhöjda nivå motsvarade endast två fall per tusen kvinnor.
Kvinnor som använder tamoxifen löper dessutom ökad risk för blodproppar, vilka i värsta fall kan leda till lungemboli eller djup ventrombos, oftast i benen. Förändringar i livmodern kan också uppstå, exempelvis förtjockning av livmoderslemhinnan eller myom. Läkemedlet kan vidare öka risken för grå starr och andra ögonbesvär, och risken för stroke är förhöjd, sannolikt kopplad till de blodproppsrelaterade effekterna.
Utöver dessa allvarligare komplikationer rapporteras även vanliga, mindre farliga besvär som värmevallningar, svettningar, trötthet, humörsvängningar och vaginal torrhet.
Tar du tamoxifen är det helt avgörande att du går på regelbundna gynekologiska kontroller. Läkaren ska hålla utkik efter förändringar i livmodern och vara uppmärksam på att eventuell slemhinneförtjockning eller myom kan göra avvikelser svårare att upptäcka. Innan behandlingen påbörjas rekommenderas därför en endometrieprovtagning för att säkerställa att inga problem redan finns.
Den rekommenderade behandlingstiden är fem år. Forskning har visat att längre behandling inte ger någon ytterligare skyddseffekt, medan risken för biverkningar fortsätter att öka ju längre läkemedlet används.
Du och din läkare måste gemensamt väga dina riskfaktorer för bröstcancer mot dina riskfaktorer för biverkningar innan beslutet fattas. Som huvudregel har yngre kvinnor som kvalificerar sig större nytta av läkemedlet än äldre.
Vissa grupper bör helt avstå från tamoxifen. Det gäller kvinnor som tidigare haft blodproppar eller behandlas med blodförtunnande läkemedel. Även kvinnor med riskfaktorer för blodproppar, exempelvis högt blodtryck, fetma, diabetes eller rökvanor, rekommenderas att prata med sin läkare om alternativa behandlingar.
Gravida och ammande kvinnor får inte använda tamoxifen, eftersom läkemedlet kan skada fostret och passerar över till bröstmjölken.
Diskutera alltid din individuella risksituation med din läkare innan du fattar något beslut om förebyggande behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online