Rosa Bandet är idag känt världen över som en symbol för bröstcancermedvetande och kampen mot sjukdomen. Sedan sin tillkomst har symbolen använts i allt från kläder och bilklistermärken till logotyper på produkter vars tillverkare donerar en del av sina intäkter till bröstcancerforskning och behandling. Men var kommer egentligen den rosa rosetten ifrån?
Rosetten som medvetandesymbol har sina rötter långt tidigare än bröstcancerfrågan. År 1979 knöt Penney Laingen gula rosetter runt träden i sin trädgård som ett tecken på sin längtan efter maken, som hölls som gisslan i Iran. Hon spelade en viktig roll för att göra rosetten till en medvetandesymbol, men själv hade hon hämtat inspiration från låten "Tie a Yellow Ribbon 'Round the Ole Oak Tree" från 1973. Låten anspelade på de gula band som kvinnor bar för att visa sin hängivenhet åt någon i USA:s kavalleri, och uppmuntrade andra att använda det gula bandet för att visa sin saknad efter frånvarande nära och kära.
Många tog upp den gula rosetten i solidaritet med Laingen, och symbolen användes senare även för soldater som slogs i Golfkriget. År 1990 tog aktivister inom aidsrörelsen inspiration av detta och skapade en röd rosett – en idé som snabbt spred sig till andra sjukdomar.
Det första kända användandet av rosa rosetter i samband med bröstcancer skedde under hösten 1991. Susan G. Komen Breast Cancer Foundation, som tidigare delat ut rosa solkepsar till deltagare som överlevt bröstcancer, delade ut rosa rosetter till samtliga deltagare i sitt lopp Race for the Cure. Händelsen ledde dock inte till någon masspridning av symbolen – det skulle krävas ytterligare en insats.
I början av 1992 producerade 68-åriga Charlotte Haley tusentals handgjorda persikofärgade rosetter vid sitt matbord. Haley hade sett tre nära familjemedlemmar drabbas av bröstcancer. Till varje rosett följde ett kort med texten: "National Cancer Institutes årliga budget är 1,8 miljarder dollar, endast fem procent går till cancerförebyggande arbete. Hjälp oss att väcka våra lagstiftare och hela Amerika genom att bära denna rosett."
Haley delade ut rosetterna i sin lokala livsmedelsbutik och skrev brev till framstående kvinnor, vilket gjorde att kampanjen spreds genom mun-till-mun-metoden.
Helt oberoende av Charlotte Haleys kampanj fick Alexandra Penney, som arbetade som redaktör på tidningen Self, en liknande idé när hon jobbade med tidningens nummer för Bröstcancermånaden. Hon funderade på att skapa en rosett för bröstcancer och be kosmetikaföretag att distribuera den i butiker i New York.
Evelyn Lauder, som varit gästredaktör för föregående års Bröstcancermånadsnummer och var vice president på kosmetikaföretaget Estée Lauder, lovade att sprida kampanjen över hela landet. När de två läste om Haleys persikorosetter kontaktade de henne – men Haley tackade nej till samarbete. Pennys och Lauders advokater rekommenderade dem därför att genomföra kampanjen ändå, men med en annan färg. Valet föll på rosa.
Redan samma höst delades mer än 1,5 miljoner rosa rosetter ut vid sminkdiskar runt om i landet. Symbolen spreds snabbt internationellt och till andra medier, och har sedan dess förblivit en starkt förekommande symbol för bröstcancerforskning, behandling och medvetenhet världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online