
Återfall i bröstcancer innebär att sjukdomen kommer tillbaka efter en genomförd behandling. Det kan ske i samma bröst där cancern först upptäcktes (lokalt återfall), i lymfkörtlar i närheten (regionellt återfall) eller i avlägsna delar av kroppen (fjärrmetastasering).
Vissa faktorer kan öka risken för att bröstcancer återkommer. Här är de viktigaste:
Vissa typer av bröstcancer, exempelvis trippelnegativ bröstcancer, har en högre risk för återfall än andra.
Ju mer avancerad cancern är när den upptäcks, desto större är risken för att den ska komma tillbaka.
Om cancerceller påträffas i lymfkörtlarna ökar risken för ett senare återfall.
Om cancern är hormonreceptorpositiv (ER- eller PR-positiv) är risken för återfall ofta lägre jämfört med hormonreceptornegativ cancer.
Vid HER2-positiv bröstcancer kan risken för återfall vara högre.
Återfall kan inträffa vid olika tidpunkter efter den avslutade behandlingen:
Talar om ett återfall inom de första två till tre åren efter avslutad primärbehandling.
Avser återfall mer än två till tre år efter avslutad behandling. Sent återfall är vanligare vid hormonreceptorpositiv bröstcancer.
Tecknen och symtomen varierar beroende på var återfallet sker:
Kan visa sig som en knöl, en förtjockning eller hudförändringar i det bröst som tidigare drabbats.
I lymfkörtlar nära bröstet kan det ge svullnad, ömhet eller smärta i armhålan eller på halsen.
Symtomen beror på vilket organ som drabbats. Skelettmetastaser kan orsaka smärta, lungmetastaser kan ge andnöd och levermetastaser kan leda till gulsot.
Regelbundna kontroller hos ditt vårdteam är avgörande efter avslutad bröstcancerbehandling. Uppföljningen kan omfatta fysiska undersökningar, mammografi, ultraljud, blodprover och andra tester som din läkare rekommenderar.
Vilken behandling som passar bäst beror på typen av återfall, cancerns egenskaper och din allmänna hälsa. Behandlingsalternativen kan inkludera kirurgi, kemoterapi, strålbehandling, hormonbehandling, riktade läkemedel eller en kombination av dessa.
Ett återfall kan kännas tungt både känslomässigt och psykiskt. Rädsla, oro och osäkerhet är vanliga reaktioner. Att prata med ditt vårdteam, söka stöd hos närstående eller i patientföreningar samt använda avslappningsövningar och stressreducerande tekniker kan hjälpa dig att hantera situationen.
Varje fall är unikt och informationen här är av allmän natur. Rådfråga alltid ditt vårdteam för personlig vägledning kring just din situation och dina behandlingsalternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online