Blåscancer drabbar framför allt äldre människor. De flesta diagnoserna ställs hos personer som är 70 år eller äldre, och sjukdomen är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Den vanligaste formen är så kallad övergångscellscancer (urotelcancer), vilket innebär att cancern utgår från den slemhinna som klär urinblåsans insida, ofta till följd av kronisk irritation eller inflammation i blåsan.
Ett problem med blåscancer är att den ofta inte ger några symtom förrän sjukdomen har nått ett avancerat stadium. Blod i urinen kan dock vara ett tidigt varningstecken och bör alltid utredas. Prognosen vid blåscancer beror främst på vilket stadium cancern befinner sig i när den upptäcks, samt på patientens allmänna hälsa och förmåga att tåla behandling.
Som för de flesta cancerformer beskrivs prognosen i termer av femårsöverlevnad – det vill säga andelen patienter som lever minst fem år efter diagnosen. Nedan redogörs för överlevnaden i de olika stadierna, baserat på statistik från amerikanska National Cancer Institute (NCI).
Enligt National Cancer Institute diagnostiserades cirka 70 980 nya fall av blåscancer i USA under 2009, och samma år dog ungefär 14 330 personer av sjukdomen. Medianåldern vid diagnos var 73 år. Ungefär 17,8 procent av fallen upptäcktes hos patienter i åldern 55–64 år, 27,5 procent hos patienter mellan 65 och 74 år, och hela 44,6 procent hos patienter över 75 år. När blåscancern visar sig vara dödlig är medianåldern vid dödsfallet 78 år.
Dödligheten skiljer sig markant mellan könen: cirka 7,5 av varje 100 000 män och 2,2 av varje 100 000 kvinnor i USA avlider i blåscancer, enligt NCI:s statistik för perioden 2002–2006.
Stadium 0 omfattar två kliniska varianter. Vid stadium 0a är T-faktorn Ta, medan både N och M är 0. Dessa bokstäver ingår i det så kallade TNM-systemet som används för att klassificera cancer. T anger tumörens utbredning: här rör det sig om en papillär (flikformad) tumör som endast finns i urinblåsans slemhinna och inte har växt in i någon vävnad eller muskel. N och M beskriver eventuell spridning till lymfkörtlar respektive andra delar av kroppen – eftersom båda är 0 finns ingen sådan spridning.
Vid stadium 0is är T-faktorn i stället Tis, vilket betyder att cancern är ett icke-invasivt karcinom (carcinoma in situ) snarare än en papillär tumör. Liksom den papillära tumören är cancern begränsad till slemhinnan.
Femårsöverlevnaden för både stadium 0a och stadium 0is är 98 procent. Ställs diagnosen i detta skede är prognosen alltså mycket god – nästan alla patienter lever minst fem år efter diagnosen.
Vid stadium I har cancern vuxit längre in i urinblåsans vävnad men ännu inte nått muskelskiktet eller blåsväggen. Både N- och M-faktorerna är 0, vilket innebär att cancern inte har spridit sig. Femårsöverlevnaden är 88 procent, vilket fortfarande ger en god prognos.
I stadium II (T2) har cancern trängt in i urinblåsans muskulatur men inte gått genom muskeln till det yttre vävnadsskiktet. N och M är fortfarande 0, det vill säga ingen spridning utanför blåsan. Femårsöverlevnaden sjunker till 63 procent. Även om mer än hälften av patienterna lever fem år efter diagnosen är prognosen därmed betydligt sämre än vid stadium 0 eller I.
Vid stadium III (T3) har cancern vuxit helt genom urinblåsans vävnad och muskel, ända ut till det vävnadslager som omger och skyddar blåsan. Cancern ska dock fortfarande vara begränsad till blåsområdet – har den spridit sig till närliggande organ som livmodern, slidan eller prostatan klassas den som stadium IV. N och M är 0, vilket innebär ingen spridning till avlägsna organ eller lymfkörtlar. Femårsöverlevnaden sjunker till 46 procent, vilket innebär att färre än hälften av patienterna lever fem år efter diagnosen.
Stadium IV omfattar alla blåscancerformer som har trängt igenom urinblåsan och spridit sig till andra organ eller lymfkörtlar. Femårsöverlevnaden är endast 15 procent, vilket ger en ogynnsam prognos för patienter som får sin diagnos i detta avancerade skede.
Slutsatsen är tydlig: ju tidigare blåscancern upptäcks, desto bättre är prognosen – från 98 procents femårsöverlevnad i stadium 0 till 15 procent i stadium IV. Symtom som blod i urinen, smärta vid vattenkastning eller täta urinträngningar bör därför alltid tas på allvar och utredas av läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online